I den här artikeln vill vi utforska och analysera den påverkan som Hjalmar Bergman har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Hjalmar Bergman väckt stort intresse och kontroverser och skapat debatter inom olika områden. I denna mening är det relevant att undersöka de olika synpunkter som finns kring Hjalmar Bergman, samt dess inflytande inom så skilda områden som politik, kultur, teknik och ekonomi. Likaså föreslår vi att undersöka hur Hjalmar Bergman har lyckats positionera sig som ett fenomen som har präglat ett före och efter, skapa trender och innovationer som har förändrat hur vi uppfattar och närmar oss världen omkring oss.
Hjalmar Bergman | |
Hjalmar Bergman var en av de främsta svenska prosaisterna under det tidiga 1900-talet. | |
Född | Hjalmar Fredrik Elgérus Bergman 19 september 1883 Örebro, Sverige |
---|---|
Död | 1 januari 1931 (47 år) Berlin, Tyskland |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1906–1930 |
Genrer | Romaner, noveller, dramatik |
Noterbara verk | Markurells i Wadköping, Swedenhielms |
Maka | Stina Lindberg (1908–1931; hans död) |
Sida på Wikisource | Författare:Hjalmar Bergman |
Hjalmar Fredrik Elgérus Bergman, född den 19 september 1883 i Örebro, död den 1 januari 1931 i Berlin i Tyskland, var en svensk författare. Han är hågkommen för genombrottsverket Markurells i Wadköping och relaterade verk.
Hjalmar Bergman växte upp med två systrar i Örebro och i ett borgerligt hem, som barn till bankkamrer Claes Bergman och Fredrique Bergman, född Elgérus. I skolan var han mycket ensam och överviktig, och mobbades av sina klasskamrater för detta, vilket satte djupa spår i honom genom hela hans liv. Hans mentala hälsa skulle aldrig komma att vara den allra bästa. Bergman ifrågasatte hela livet sin sexualitet och hade vid sidan av sin fru flera homosexuella relationer, främst med yngre män.
Efter att ha tagit studenten tillbringade han ett år i Florens i Italien, innan han 1905 debuterade med ett läsdrama, Maria, Jesu moder, vilket inte fick något större genomslag. År 1908 gifte han sig med Stina Lindberg (dotter till teatermannen August Lindberg) och två år senare fick han ett mindre genombrott med sin roman Hans nåds testamente, ett verk som skrevs i Rom under parets italienska vistelse 1909–1911.
I och med detta verk introducerades också vad som kallas hans Bergslagsromaner, till vilka också Vi Bookar, Krokar och Rothar (1912) samt Loewenhistorier (1913) hör. Gemensamt för dessa verk är främst den miljö där de utspelar sig, Bergmans hemtrakter i Bergslagen och där handlingen ofta är förlagd till den fiktiva staden Wadköping. Också det stora genombrottsverket Markurells i Wadköping från 1919 räknas till denna grupp romaner. Verket blev genast mycket populärt och dramatiserades snart (1931 kom en film av Victor Sjöström). Genomgående kan sägas att samtliga Bergmans verk kännetecknas av ett brokigt persongalleri och ett långt drivet fantasteri. Stilen är alltid medryckande, ibland burlesk och ironisk, men konsekvent genomsyrad av mänsklig medkänsla. Han räknas som en av Sveriges stora epiker.
Privat var Bergman mycket instabil. Han hade under större delen av sitt vuxna liv stora missbruksproblem och drabbades återkommande perioder av depression. Under 1920-talet gick han ner sig allt mer i sitt drogmissbruk och sin alkoholism, men trots detta fortsatte emellertid den litterära produktionen mycket punktligt. Farmor och Vår Herre (1921, senare TV-serie med Karin Kavli), Jag, Ljung och Medardus (1923), Chefen fru Ingeborg (1924), Flickan i frack (1925) och Kerrmans i Paradiset (1927) skrevs, främst under somrarna som han tillbringade i sitt sommarhus på Segholmen utanför Dalarö, varvat med perioder i dryckenskap.
Hjalmar Bergman var även mycket intresserad av en av sin samtids nya innovationer, filmmediet, och skrev i samarbete med Victor Sjöström mycket för film. År 1919 filmatiserades Hans nåds testamente och 1924 tillbringade Bergman också fyra månader i Hollywood där han bland annat var med om att utveckla en ny teknik för ljussättning som senare skulle bli standard under filminspelningar under lång tid framöver.
Det var genom filmen Bergman lärde känna skådespelaren Gösta Ekman d.ä. som han umgicks mycket med under sina dekadenta sista år och som skulle komma att bli en av de personer som kom Bergman allra närmst. Det var också till Ekman han dedicerade sin sista roman Clownen Jac (1930), till vilken skådespelaren delvis varit en förebild samtidigt som verket bär starka självbiografiska drag.
Hjalmar Bergman avled på nyåret 1931 i Berlin, förmodligen i en kombinerad överdos av morfin och alkohol; det förekommer än i dag spekulationer om huruvida det var ett självmord eller en olyckshändelse. Han är begravd på Norra kyrkogården i Örebro.
Flera av Bergmans romaner utspelade sig i det fiktiva Wadköping, och flera av personerna i romanerna figurerar i flera av hans verk.
Sammanställd efter Johannes Edfelts utgåva av Hjalmar Bergmans samlade skrifter 1949–1958. Siffror inom parentes anger antal noveller, dramer, o.s.v.
En volym av den Edfeltska utgåvan är ägnad åt Kåserier och kritiker. Här ingår bl.a. det kända kåseriet Örebrobekanta och bekanta örebroare, först publicerat i Svenska Turistföreningens årsskrift 1930. Vidare ingår en uppsats om Påvinnan Johanna, först tryckt i Vi och vårt 1910. Slutligen ska nämnas uppsatsen Försök till försvar för villa, tryckt i Risebergaboken 1931.
En annan volym är ägnad åt Skisser och berättelser 1905–1912. Här ingår olika kortare verk och noveller som publicerats i tidskrifter och julpublikationer.