Hassela
I dagens värld har Hassela blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, är Hassela ett ämne som väcker nyfikenhet och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Hassela, och analysera dess betydelse och implikationer i dagens värld. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att försöka fördjupa förståelsen av Hassela, och erbjuda en heltäckande vision som gör det möjligt för läsarna att fördjupa sig i detta fascinerande ämne och utöka sin kunskap om det.
- För andra betydelser, se Hassela (olika betydelser).
| Hassela | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Nordanstigs kommun |
| Distrikt | Hassela distrikt |
| Koordinater | 62°6′36″N 16°42′9″Ö / 62.11000°N 16.70250°Ö |
| Area | 91 hektar (2020) |
| Folkmängd | 329 (2020) |
| Befolkningstäthet | 3,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7172 |
| Beb.områdeskod | 2132TB107 (1960–) |
| Geonames | 2707490 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Hassela | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hassela är en tätort i Nordanstigs kommun i norra Hälsingland. Hassela kyrka ligger här.
Ett par kilometer sydost om tätorten ligger småorten Hassela kyrkby, där en äldre kyrka fanns till 1826.
År 2011 restes Sveriges högsta kors på Svartberget i Hassela. Korset är 30 meter högt (vilket i storlek kan jämföras med Kristusstatyn i Rio de Janeiro, som är 38 meter hög).
Ortsnamnet Hassela härstammar troligtvis från buskväxten Hassel. Fynd av fossila hasselnötter i norrländska torvmossar visar att hasseln i Sverige förr[förtydliga] gick mycket längre mot norr än nu, men genom sommarvärmens avtagande har utbredningsområdet minskat.
Hasselamål är en av de dialekter i Hälsingland som räknas som rent norrländska.
I Hassela ligger Hassela Ski Resort, en skidanläggning där den första liften byggdes 1973. Anläggningen har i dag 8 liftar och 18 nedfarter. Hassela Ski Resort är OS-guldmedaljören Andre Myhrers hemmabacke.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hassela 1960–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 232 | |||
| 1965 | 227 | |||
| 1970 | 218 | |||
| 1975 | 304 | |||
| 1980 | 294 | |||
| 1990 | 543 | 99 | ||
| 1995 | 488 | 102 | ||
| 2000 | 412 | 102 | ||
| 2005 | 375 | 102 | ||
| 2010 | 364 | 101 | ||
| 2015 | 329 | 90 | ||
| 2018 | 349 | 91 | ||
| 2020 | 329 | 91 | ||
Anm.: Namnändring på tätorten 1980 från Kyrkbacken till Hassela.
| ||||
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 31 december 2013.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Korset i Hassela”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200714110202/http://staffanskapellet.se/index.php/sv/projektet/korset/. Läst 13 mars 2019.
- ^ Gothe, Richard (1942). Hassela-finnarna. sid. 13. Läst 8 januari 2018
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
