I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Hertigdömet Limburg (1839–1867). Detta ämne är av yttersta vikt idag, eftersom det har transcendental relevans inom olika områden i vårt dagliga liv. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna som utgör detta ämne, såväl som dess implikationer och återverkningar på vårt samhälle. Hertigdömet Limburg (1839–1867) är ett ämne som har väckt stort intresse inom det akademiska och vetenskapliga området och dess studie fortsätter att generera debatter och kontroverser. Utan tvekan är detta ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, så vi hoppas att denna artikel kommer att vara till stor hjälp för att ytterligare förstå vikten av Hertigdömet Limburg (1839–1867).
Hertigdömet Limburg | ||||
Hertogdom Limburg (nederländska) Herzogtum Limburg (tyska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Huvudstad | Maastricht | |||
Språk | nederländska, tyska, limburgiska | |||
Religion | Romersk-katolsk kristendom | |||
Statsskick | konstitutionell monarki | |||
Bildades | 19 april 1839 | |||
– bildades genom | fördraget i London | |||
Upphörde | 11 maj 1867 | |||
– upphörde genom | fördraget i London | |||
Idag del av | Nederländerna |
Hertigdömet Limburg (nederländska: Hertogdom Limburg, tyska: Herzogtum Limburg) skapades ur östra delen av Provinsen Limburg, som ett resultat av fördraget i London 1839. De jure var hertigdömet Lumburg dels i personalunion med Nederländerna, men samtidigt även en nederländsk provins. Fram till 23 augusti 1866 var man också medlem av Tyska förbundet.
Städerna Maastricht och Venlo ingick dock inte i Tyska förbundet. I andra fördraget i London 1867 fastställdes att Limburg var en integrerad del av Nederländerna och hertigdömet förlorade sin särställning.