I världen av Hestia har det alltid funnits ett stort och varierat intresse. Oavsett om vi pratar om en persons liv, ett aktuellt ämne eller en historisk händelse har Hestia fångat många människors fantasi genom åren. I den här artikeln kommer vi att utforska Hestia på djupet och undersöka dess effekter, relevans och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Hestia lämnat en outplånlig prägel på världen, och det är viktigt att förstå dess betydelse för att uppskatta dess betydelse i våra dagliga liv.
Hestia (Klassisk grekiska: Ἑστία, 'härd') är i den grekiska mytologin hemmets och den husliga härdens evigt jungfruliga gudinna som ger människorna säkerhet för hus och hem. Hon motsvaras i den romerska mytologin av gudinnan Vesta och intog där en mer framträdande roll.
Hestia var dotter till Kronos och Rhea och högt ärad bland såväl gudar som människor. I varje hus gällde eldstaden eller under senare tider ett särskilt offeraltare som hennes helgedom och hon var familjelivets, den husliga sämjans och hemfridens skyddande gudamakt.
Då det borgerliga samhället enligt de gamles åskådning var en utvidgning av familjen, måste även detta som sådant ha en gemensam Hestia, det vill säga en gemensam huslig härd, där alla medborgare kunde känna sig som medlemmar av en och samma familj. Denna härd var inrättad i stats- eller regeringsbyggnaden (det så kallade prytaneion) som var medelpunkten i samhället och där den heliga elden ständigt brann.
Hestia brukade i offentliga edsformulär nämnas framför andra gudar och ansågs därför jämte Zeus ha edens helgd under sitt särskilda beskydd. I de homeriska sångerna omnämnes hon, märkvärdigt nog, inte trots att det knappt kan betvivlas, att hennes dyrkan är äldre än den homeriska tiden. Först Hesiodos omtalar henne där hon avvisar friareanbud från gudarna Poseidon och Apollon och hon lovar heligt att alltid förbli jungfru.
|