Huset Árpád
I dagens värld har Huset Árpád blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från experter på området till allmänheten, betydelsen av Huset Árpád kan inte underskattas. Under åren har Huset Árpád varit föremål för debatt, forskning och analys i många sammanhang, vilket speglar dess betydande inverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Huset Árpád och dess inflytande i dagens värld, och undersöka dess relevans, utveckling och konsekvenserna det har för nuet och framtiden.
Huset Árpád (ungerska: Árpádok, slovakiska: Arpádovci, kroatiska: Arpadovići) var en medeltida, ungersk kungafamilj, som med korta avbrott regerade Ungern från slutet av 800-talet till 1301. Sedan Ungern och Kroatien ingått personalunion 1102 regerade de nästan oavbrutet över Kroatien fram till 1301.
Huset Árpád grundades av Árpád, som var storfurste av de till Karpaterna inflyttade ungerska stammarna. Ättens makt grundlades av Álmos (omkring 820 - 895) då ungerska stammar kom till landet som då beboddes av khazarer.
När ungrarna kom till Europa, deltog de i kampen på Arnulf av Kärntens sida mot Mähren, och på Leo VI av Bysans sida mot bulgarerna. Fursten Géza (ca. 970 - 997) var den förste som förstod att kristendomen skulle ta över i Europa. Därför slöt han fred med Otto I i Quedlinburg 973 och konverterade till katolicismen; det finns tecken på att konverteringen var politiskt motiverad.
Stefan, Gézas son, spelade en mycket viktig roll i stabiliseringen av Árpádernas makt i regionen och han etablerade det ungerska kungariket.
Heliga familjmedlemmar
- Stefan I den helige
- Emmerich den helige, prins av Ungern
- Ladislaus I den helige
- Margareta den heliga
Se även
- Detaljer om kungarna av Árpáder finns på Lista över Ungerns statsöverhuvuden