Irlands provinser

I dagens värld har Irlands provinser blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Dess inverkan och omfattning är så betydande att de inte går obemärkt förbi på något område. Från det akademiska området, genom arbetsvärlden, till den personliga sfären, väcker Irlands provinser stort intresse och debatt. När vi fördjupar oss i detta ämne kommer vi att inse vilken betydelse det har i dagens samhälle och hur dess inflytande har ökat över tiden. Dessutom kommer vi att utforska dess implikationer, utmaningar och potentiella lösningar, i syfte att grundligt förstå detta fenomen och dess konsekvenser i våra dagliga liv.

Sedan äldre tid har ön Irland varit indelad i fyra eller fem provinser. Dessa var tidigare egna kungadömen, senare del av ett mer enat Irland.

Irlands provinser
Irlands provinser

Fyra traditionella provinser

  1. Leinster (12 grevskap i öster; invånarantal: 2 292 939; största stad: Dublin)
  2. Munster (6 grevskap i sydväst; invånarantal: 1 172 170; största stad: Cork)
  3. Connacht (5 grevskap i nordväst; invånarantal: 503 083; största stad: Galway)
  4. Ulster (9 grevskap i norr; invånarantal: 1 993 918; största stad: Belfast)

Invånarantalet gäller för år 2006.

Historia

När stamsamhällena fick ge plats för småkungadömen för över tusen år sen slog sig dessa med tiden sig samman och bildade provinser, exempelvis provinsen Uladh som ungefär motsvaras av det nutida Ulster, det vill säga de nio grevskapen i norr.

Ursprungligen fanns även en femte provins, Meath (ursprungligen Mide), som under tidig medeltid var ett kungarike och numera är en del av provinsen Leinster. Det iriska ordet cúige som betyder fem/femte, betyder även provins. I Meath (norr om Dublin) fanns Irlands högkung med säte i Tara.

Varje provins består av flera grevskap (på samma sätt som Sveriges landsdelar består av flera landskap) så att gränserna sammanfaller. Provinsindelningen används numera inte inom samhällets styrelse och administration, men däremot inom kultur och idrott och dess organisationer.

Referenser