Ivan Hedqvist

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Ivan Hedqvist, ta upp dess betydelser, ursprung, inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Ivan Hedqvist har varit föremål för studier och debatt i decennier, och dess närvaro har blivit allt viktigare i vårt dagliga liv. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på tekniken har Ivan Hedqvist satt sin prägel på historien och fortsätter att spela en avgörande roll för hur vi uppfattar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj de många aspekterna relaterade till Ivan Hedqvist, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision av detta mycket relevanta ämne.

Ivan Hedqvist
Ivan Hedqvist
Ivan Hedqvist
FöddCarl Ivan Engelbert Hedqvist
8 juni 1880
Gottröra, Sverige
Död23 augusti 1935 (55 år)
Stockholm
Aktiva år1901–1932
IMDb SFDb

Carl Ivan Engelbert Hedqvist, född den 8 juni 1880 i Gottröra i Stockholms län, död den 23 augusti 1935 i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör.

Biografi

Hedqvist var först engagerad vid Hjalmar Selanders teatersällskap 1901–1902, vid Svenska Teatern i Helsingfors 1902–1904, 1904–1906 vid Stora Teatern i Göteborg, vid Svenska teatern i Stockholm 1906–1909, vid Dramatiska teatern 1909–1919, varefter han 1922–1925 återkom till Svenska teatern i Stockholm, verkade 1926–1927 vid Oscarsteatern och återvände till Dramatiska teatern 1927–1932.

Hedqvist var 1911–1913 regissör vid Skansens friluftsteater, där han 1914–1918 var chef. Han gästspelade i Oslo, Helsingfors och Göteborg, och företog även egna turnéer i landsorten och ägnade sig med framgång även åt filmen, även som regissör.

Bland hans roller märks Oidipus, kungen i Hamlet, Jago i Othello, Shylock i Köpmannen i Venedig, Tartuffe, Holofernes i Judith, Lövborg i Hedda Gabler, Mäster Olof, Olaus Peteri i Gustav Vása, Göran Persson i Erik XIV, Karl XII, Maurice i Brott och brott, Higgins i Pygmalion, brukspatron Teolodr i Dunungen, Krona i På borga gård, Carolus Rex, Niccolò d'Este i Parisina, Tokeramo i Taifun, kammarherren i Moral, Jacob i Innanför murarna och fadern i Graven under triumfbågen.

År 1916 tilldelades han medaljen Litteris et Artibus. Ivan Hedqvist framförde Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen vid nyårsfirandet 1917.

Filmografi (urval)

Teater

Roller (ej komplett)

Ivan Hedqvist i Dunungen 1919.
År Roll Produktion Regi Teater
1906 Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm
Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm
Småborgare
Maksim Gorkij
Svenska teatern, Stockholm
1907 Kronbruden
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm
Octavius Robinson Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm
Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm
Olaus Petri Mäster Olof
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm
1908 En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm
Under epåletten
Arthur Bernède
Svenska teatern, Stockholm
Mr Praed Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm
Octavius Mannen och hans överman
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm
Assessorn Dörren på glänt
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg
Svenska teatern, Stockholm
1909 Junker Karl Bjälbojarlen
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm
William Smythe, kyrkoherde Tjänaren i huset
Charles Rann Kennedy
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm
Kammarherren Moral
Ludwig Thoma
Svenska teatern, Stockholm
1922 Beredet Den leende fru Madeleine
André Obey och Denys Amiel
Olof Molander Dramaten
Morfadern Den objudna gästen
Maurice Maeterlinck
Olof Molander Dramaten
Lord Porteous Cirkeln
W. Somerset Maugham
Gustaf Linden Dramaten
Olaus Petri Gustav Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
1923 Henri Gerome, målare Lilla modellen
Rudolf Eger
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt
John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm
Fadern Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm
1926 Nicolaus Callén, litteratör Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern
Fadern Graven under triumfbågen
Paul Raynal
Gunnar Klintberg Oscarsteatern
1927 Charles Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern
George Grafton, Carries bror Bättre folk
Avery Hopwood och David Gray
Pauline Brunius Oscarsteatern
1929 Georges Duval Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.
Olof Molander Dramaten
1932 Cyrus Blottom Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1911 Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel Skansens friluftsteater
1912 Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel Skansens friluftsteater
1913 Engelbrekt Engelbrektsson
Axel Berggren Skansens friluftsteater
1914 Timmerflottare
Tukkijoella
Teuvo Pakkala Skansens friluftsteater
1915 Gustaf Adolf
A Hackenberg Skansens friluftsteater
Tattare
Oscar Wennersten Skansens friluftsteater
Mats och Peter och Prinsessan
John Bauer Skansens friluftsteater
1916 Peder Rank och hans fästmö
Olof Hermelin Skansens friluftsteater
Pelle Snygg och barnen i Snaskeby
Ivan Hedqvist Skansens friluftsteater
1917 Gluntarna
Axel Berggren Skansens friluftsteater
1918 Gluntarna
Axel Berggren Skansens friluftsteater

Bilder

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 890.
  2. ^ Svenska Dagbladet, 8 juni 1916, sid. 6
  3. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-20/13111a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  5. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-13/13429A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  10. ^ Från Stockholms teatrar 1908 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 128
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 augusti 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-18/13641A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  13. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 124
  14. ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (27 mars 1909). ”'Bjälbojarlen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-27/13975A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  16. ^ 'Tjänaren i huset' å Svenska teatern i Hvar 8 dag (10:e årgången)
  17. ^ Bo Bergman (16 april 1909). ”Svenska teaterns amerikanska premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-04-16/13993a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  19. ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024. 
  20. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  21. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  22. ^ B. B-n (30 december 1924). ”'Graven under Triumfbågen' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-30/356/1. Läst 23 mars 2024. 
  23. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  25. ^ ”Graven under Triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22316&pos=63. Läst 5 juni 2015. 
  26. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  27. ^ Erik Nyblom (10 april 1927). ”Skrattsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-04-10/97/10. Läst 5 januari 2016. 
  28. ^ ”Bättre folk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22321&pos=16. Läst 3 juni 2015. 
  29. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 109

Externa länkar