Jan Baptista van Helmont
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska den fascinerande världen av Jan Baptista van Helmont. Från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället kommer vi att fördjupa oss i alla relevanta aspekter relaterade till Jan Baptista van Helmont. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka bättre förstå vad Jan Baptista van Helmont betyder och hur det har påverkat vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till omvärlden. Från dess betydelse i akademin till dess relevans i populärkulturen, vi kommer att upptäcka alla ansikten av Jan Baptista van Helmont och dess roll i att forma vår nuvarande verklighet.
Jan Baptista van Helmont, född 12 januari 1577 i Bryssel, död 30 december 1644, var en belgisk läkare. Han var far till Franciscus Mercurius van Helmont.
Helmont blev 1599 medicine doktor och bosatte sig 1605 i Vilvorde vid Bryssel. Helmont var en av sin tids främsta naturforskare; han upptäckte kolsyran, var en grundlig kännare av anatomin och inlade betydande förtjänster som praktisk läkare, framför allt genom sitt avgjorda motstånd mot den då och ännu länge efteråt så vanliga åderlåtningen. Hans Opera omnia utgavs 1707. Hans minnesvård restes 1889 i Bryssel.
Källor
- Helmont, 1. Jean Baptiste van i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Claus Bernet: Jean Baptiste van Helmont, i: BBKL, 25, 2005, 597-621
|