Jan Szoltcman
Numera är Jan Szoltcman ett ämne som har fått stor relevans inom _var2-området. Sedan starten har Jan Szoltcman fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och genererat omfattande debatt om dess konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Jan Szoltcman, analysera dess inverkan på _var3 och dess relevans i dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga lösningar och alternativ för att möta de utmaningar som Jan Szoltcman utgör. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå komplexiteten i denna fråga och dess inflytande på olika områden.
| Jan Sztolcman | |
 | |
| Född | 19 november 1854 Warszawa i Polen |
|---|---|
| Död | 28 april 1928 Warszawa |
| Nationalitet | Polsk |
| Yrke/uppdrag | zoolog |
Jan Stanislav Sztolcman, född 19 november 1854 i Warszawa i Polen, död där 28 april 1928, var en polsk zoolog.
Jan Sztolcman började studera zoologi 1872 på Universitetet i Warszawa. Mellan 1875 och 1882 samlade han fågelarter i Sydamerika, speciellt i Peru och 1882–1884 bodde och arbetade han i Ecuador. Han samlade hundratals arter av fåglar från Sydamerika, varav en del var föga kända eller okända för europeiska ornitologer. Han återvände 1884 till Warszawa, där han 1887 utnämndes till chef för Branickicha zoologiska museum.
Återinförande av visenter
År 1919, efter skövlingar under första världskriget, sköts den sista visenten av låglandstyp i Bialowiezaskogen i dåvarande östra Polen, där den hade skyddats av kejsare och tsarer under många århundraden. Jan Szoltzman framträdde 1923 på den första internationella kongressen för naturskydd i Paris och vädjade om ett internationellt samarbete för att rädda arten. Samma år bildades Internationale Gesellschaft zur Erhaltung des Wisents i Frankfurt med företrädare för 16 länder. Sällskapets första uppgift var att göra en inventering över de visenter som fanns kvar, varvid en lista på 66 individer sammanställdes. För att kunna bibehålla en ren art skapades stamboken European Bison Pedigree Book. Räddningsaktionen ledde så småningom till att visenter från 1929 kunde släppas ut i Bialowiezaskogen och efter olika bakslag har under 2000-talet visentstammen väsentligt ökat.
Bibliografi i urval
- Avhandlingen från 1926 om visenter, Żubr, jego historia, obyczaje i przyszłość ("Visenten, dess historia, betende och framtid")
- Ornitologia łowiecka ("Ornitologisk jakt"), 1905
- Wspomnienia z podróży ("Minnesbilder från en resa"), 1912
- Szkice ornitologiczne ("Ornitologiska skisser"), 1916
Källor
- Denna artikel är baserad på artikeln Jan Sztolcman på engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ ”Bjarne Hjärre: Visenten, en naturlig naturvårdare, Zoologiska institutionen, [[Göteborgs universitet]], 2007”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210508121105/http://docplayer.se/storage/39/19237073/1620479429/kyVAXdWRhBy3CAG7DdqMCQ/19237073.pdf. Läst 8 maj 2021.
| |||||||||||||||||||
|