Låglandsvisent
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Låglandsvisent i olika sammanhang och situationer. Från dess inflytande på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Låglandsvisent visat sig vara ett ämne av stort intresse och debatt. På dessa sidor kommer vi att analysera dess ursprung, utveckling och möjliga framtida implikationer, i syfte att tillhandahålla en komplett och uppdaterad vision av Låglandsvisent. Genom att samla in data, vittnesmål och expertutlåtanden hoppas vi kunna belysa detta ämne och erbjuda ett berikande perspektiv för våra läsare.
| Låglandsvisent (Bison bonasus bonasus) Status i världen: Sårbar | |
 Ung visent i Wisentgehegene Springe i Tyskland | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Underordning | Idisslare Ruminantia |
| Familj | Slidhornsdjur Bovidae |
| Underfamilj | Oxdjur Bovinae |
| Släkte | Bison Bison |
| Art | Visent Bison bonasus |
| Underart | Låglandsvisent |
| Auktor | Linnaeus, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Låglandsvisent, Bison bonasus bonasus, är den idag enda kvarvarande underarten av arten visent, Bison bonasus.
Tidigare fanns också underarterna karpatisk visent och bergsvisent, vilka dog ut 1852 respektive 1927. Gener från bergsvisenten finns genom tjuren Kaukadus i en av de två i Visentstamboken erkända avelslinjerna för låglandsvisenter, nämligen Låglands-Kaukasuslinjen.
Låglandsvisent avlas, förutom enligt Låglands-Kaukasuslinjen, också enligt den "renrasiga˚ Låglandslinjen.
Det finns idag, efter närmare ett hundra års systematisk avel, ungefär lika många låglandsvisenter enligt båda avelslinjerna, varav flertalet i frihet eller halvfrihet i ett tiotal länder, dock ej i Sverige.
Sedan 1920-talet har en systematisk visentavel bedrivits för att hindra arten visent från utrotning och att återföra djur i frihet. Låglandsvisenterna är förtecknade i Visentstamboken, vars första utgåva kom 1932.
Källor
- Taxonomy på Bison Specialist Group – Europes webbplats
| |||||||||||||||||||
