Låglandsvisent

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Låglandsvisent i olika sammanhang och situationer. Från dess inflytande på samhället till dess relevans inom yrkesområdet har Låglandsvisent visat sig vara ett ämne av stort intresse och debatt. På dessa sidor kommer vi att analysera dess ursprung, utveckling och möjliga framtida implikationer, i syfte att tillhandahålla en komplett och uppdaterad vision av Låglandsvisent. Genom att samla in data, vittnesmål och expertutlåtanden hoppas vi kunna belysa detta ämne och erbjuda ett berikande perspektiv för våra läsare.

Låglandsvisent
(Bison bonasus bonasus)
Status i världen: Sårbar
Ung visent i Wisentgehegene Springe i Tyskland
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljOxdjur
Bovinae
SläkteBison
Bison
ArtVisent
Bison bonasus
UnderartLåglandsvisent
AuktorLinnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Låglandsvisent, Bison bonasus bonasus, är den idag enda kvarvarande underarten av arten visent, Bison bonasus.

Tidigare fanns också underarterna karpatisk visent och bergsvisent, vilka dog ut 1852 respektive 1927. Gener från bergsvisenten finns genom tjuren Kaukadus i en av de två i Visentstamboken erkända avelslinjerna för låglandsvisenter, nämligen Låglands-Kaukasuslinjen.

Låglandsvisent avlas, förutom enligt Låglands-Kaukasuslinjen, också enligt den "renrasiga˚ Låglandslinjen.

Det finns idag, efter närmare ett hundra års systematisk avel, ungefär lika många låglandsvisenter enligt båda avelslinjerna, varav flertalet i frihet eller halvfrihet i ett tiotal länder, dock ej i Sverige.

Sedan 1920-talet har en systematisk visentavel bedrivits för att hindra arten visent från utrotning och att återföra djur i frihet. Låglandsvisenterna är förtecknade i Visentstamboken, vars första utgåva kom 1932.

Källor