Jurta
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Jurta i detalj, analysera dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Jurta har varit föremål för debatt och diskussion i åratal och dess inflytande täcker olika områden, från kultur till politik, genom teknik och vetenskap. Under hela denna analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna kring Jurta, från dess historiska ursprung till dess implikationer i den moderna världen. Likaså kommer vi att utforska de olika perspektiven och åsikterna om Jurta, i syfte att erbjuda en panoramautsikt över dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Jurta!
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Jurta (plural: jurtor) är ett slags tält som uppförs för att användas som bostad av flera nomadfolk i Sibirien, i synnerhet tunguser och jakuter, samt även förekommer på Kamtjatka, i Mongoliet och i Turkestan. En jurta är oftast kägelformig, med resning av smala bjälkar, utanpå stundom belagd med lera och grästorvor. På en fristående äril i jurtans mitt brinner en ständigt underhållen eld. Kring väggarna löper bänkar som också används som sovplatser. Ovanför dessa hängs husgeråd och vapen upp. Även på vintern kan man bo i jurtorna, man brukar lägga på stora filtdukar runt om.
Ordet jurta (även jurt) har kommit till svenskan via ryskan (юрта), men är ursprungligen ett turkspråkigt ord med betydelsen "bostad". På kazakiska heter jurta kiyiz üy (киіз үй; bokstavligen "filthem") och på mongoliska ger (гэр). Afghaner och pakistaner kallar dem kherga, jirga eller ooee. På kirgiziska heter jurtan bojzoj, bokstavligen "grått hus", på grund av filttygets färg.
Se även
Källhänvisningar
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||