Kapell (byggnad)
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Kapell (byggnad), som har varit föremål för intresse och analys inom olika studieområden. Kapell (byggnad) har fångat uppmärksamheten hos forskare, akademiker, yrkesverksamma och allmänheten på grund av dess relevans i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kapell (byggnad), analysera dess implikationer, utveckling och möjliga effekter på det nuvarande samhället. Likaså kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Kapell (byggnad), för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att belysa Kapell (byggnad) och bidra till förståelsen och diskussionen av detta ämne som berör ett brett spektrum av människor och intressen.
Kapell är ett kyrkorum i mindre format, antingen i en fristående byggnad eller som en del av ett större komplex, exempelvis ett sidokapell i en större kyrka. Kranskapell är benämningen på ett av flera små kapell som utgör en krans vid absiden eller koravslutningen på en kyrkobyggnad. Även privata gudstjänstlokaler benämnes kapell, oavsett om de är fristående eller en del av en annan byggnad. Det senare är oftast fallet med slottskapell.
Beskrivning
Ett kapell är antingen avsett för gudstjänster i allmänhet, eller för ett särskilt ändamål, såsom begravningskapell (fristående på eller i anslutning till en begravningsplats), och dopkapell (i regel delar av större kyrka).
Ett variant av kapell är fiskarkapellen utefter Norrlandskusten, som var och är gudstjänstlokal, samlingslokal och förvaringsplats för nät och andra fiskeredskap. Exempel är Barsvikens kapell, Berghamns kapell, Bålsö kapell, Kuggörarnas kapell, Löruddens fiskarkapell (i Njurunda socken) och Skeppsmalens kapell.
Många av väckelserörelsens och frikyrkorörelsens byggnader benämnes också kapell. Detta gällde/gäller även en del större byggnader, exempelvis Betelkapellet, Stockholm.
Capella
Beteckningen (medeltidslatin capella, "kort kappa", "liten mantel") härrör från den plats – en bönkammare i borgen i Paris – där den helige Martins av Tours kappa förvarades. Ordet har sedan överförts till mindre andaktsrum i profana byggnader (borgar, slott etc.), till avskilda delar av kyrkobyggnader (kor- och sidokapell, dop- och gravkapell etc.) liksom mindre kyrkor vid vallfartsorter eller olika slag av institutioner (skolor, stiftsgårdar etc.).
Kaplan
När ett kapell fungerat som annexkyrka har tillhörande upptagningsområde ibland kallats kapellförsamling. Föreståndaren för en kapellförsamling kallades kapellan, senare omvandlat till kaplan, en titel som motsvarar dagens komminister.
Se även
Bilder
Referenser
Noter
- ^ ”Dopkapellet”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307185805/https://www.svenskakyrkan.se/ystad/dopkapellet. Läst 2 mars 2016.
- ^ Sundin, Anders (1). ”Fiskarkapell där tiden stått stilla”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/fiskarkapellen-i-lanet-i-ny-bok. Läst 2 januari 2017.
Tryckta källor
- Koch, Wilfried; Larsson, Lars Olof (1970). Arkitektur: stilhistoriskt bildlexikon. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 112. Libris 30944
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kapell (byggnad).- Frikyrkorörelsens kapell, missionshus och kyrkor i Jönköpings län
- Perstorps baptistkapell
| ||||||||||||||||||||||