Den här artikeln kommer att behandla ämnet Karl Carstens på djupet, utforska dess olika aspekter och reda ut dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Karl Carstens har varit föremål för intresse och debatt under lång tid, på grund av dess påverkan på olika områden i det dagliga livet. Under åren har Karl Carstens väckt många reflektioner och analyser, som visat på dess relevans och inflytande i dagens samhälle. Genom den här artikeln kommer vi att försöka belysa Karl Carstens, vilket ger en heltäckande och detaljerad vision som låter läsaren förstå dess omfattning och betydelse i dagens värld.
Karl Carstens | |
Född | 14 december 1914 Bremen, Tyskland |
---|---|
Död | 30 maj 1992 (77 år) Meckenheim, Nordrhein-Westfalen |
Begravd | Riensbergs begravningsplats |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Yale Law School Münchens universitet Kölns universitet |
Sysselsättning | Politiker, jurist, diplomat, domarsekreterare |
Befattning | |
Secretary of state from Germany (1966–1967) Förbundskanslidirektör (1968–1969) Ledamot av Förbundsdagen sjunde förbundsdagen (1972–1976) Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1973–1973) Ordförande för CDU/CSU:s Förbundsdagsgrupp (1973–1976) Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1974–1977) Ledamot av Förbundsdagen åttonde förbundsdagen (1976–1979) Förbundsdagspresident (1976–1979) Tysklands förbundspresident (1979–1984) | |
Arbetsgivare | Kölns universitet |
Politiskt parti | |
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (–) CDU (–) | |
Maka | Veronica Carstens |
Utmärkelser | |
Se lista | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Karl Carstens, född 14 december 1914 i Bremen, Tyskland, död 30 maj 1992 i Meckenheim, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, var en tysk politiker som tillhörde kristdemokraterna (CDU).
1976–1979 var han talman (förbundsdagspresident) för den tyska förbundsdagen och mellan 1979 och 1984 var han förbundspresident i Förbundsrepubliken Tyskland.
Carstens föddes i stadsdelen Schwachhausen i Bremen. Hans far stupade i första världskriget innan sonen föddes. Efter studenten 1933 började han studera juridik och statsvetenskap i Frankfurt am Main, Greifswald, Dijon, München, Königsberg och Hamburg. Han tog sin första juridiska statsexamen 1936 och sina andra 1939. 1938 promoverades han till Dr. jur. och började arbeta i Bremen. Han deltog i andra världskriget vid ett luftvärnsartilleri där han blev löjtnant. 1940-1945 var han medlem i NSDAP.
Efter kriget började han arbeta som advokat i Bremen. Han var 1945-1947 även periodvis verksam hos borgmästaren Theodor Spitta och var med och tog fram Bremens författning. 1948 började han studera vid Yale i New Haven där han tog en Masters of Laws 1949. 1949-1954 följde arbete som rättslig rådgivare hos senaten i Bremen och samtidigt var han lärare vid Kölns universitet. 1954 började hans karriär vid tyska utrikesdepartementet.
Han började som västtysk ständig representant vid Europarådet i Strasbourg och var sedan verksam vid tyska UD i Bonn. Han var expert för europafrågor och ställföreträdare för utrikesministern. 1958 övertog han avdelningen West I Europa. 1960 utnämndes han till professor.
Carstens var medlem av CDU sedan 1955. Hans politiska karriär tog vidare fart 1960 då han blev statssekreterare. 1966 följde statssekreterarposten i försvarsministeriet. 1968-1969 var Carstens chef för Bundeskanzleramt under Kurt Georg Kiesinger.
1972 blev han förbundsdagsledamot. Han var ordförande för CDU/CSU:s förbundsdagsgrupp 1973-1976 och utnämndes 1976 till förbundsdagens president. 23 maj 1979 valdes han till Tysklands femte förbundspresident som efterträdare till Walter Scheel.
|