Nuförtiden är betydelsen av Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen obestridlig i vårt dagliga liv. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande på olika aspekter av våra liv, har Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen fångat uppmärksamheten och intresset hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att till fullo utforska allt som Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen representerar, dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen till ett ämne av stor betydelse och intresse för en bred publik. Följ med oss på denna resa genom historien, innebörden och relevansen av Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, och låt oss tillsammans upptäcka varför det är ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet.
Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (ryska: Организация Договора о коллективной безопасности (ОДКБ, ODKB), engelska: Collective Security Treaty Organization (CSTO)), är en militärallians som består av ett antal postsovjetiska stater.
Organisationen har sitt ursprung i ett fördrag som skrevs under i Uzbekistans huvudstad Tasjkent 15 maj 1992, och avtalet trädde i kraft 20 april då det ratificerades av de ingående länderna.
Stat | Medlemskap | År vid ingående |
---|---|---|
Armenien | Fullvärdig medlem | 1994 |
Belarus | Fullvärdig medlem | 1994 |
Kazakstan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Kirgizistan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Ryssland | Fullvärdig medlem | 1994 |
Tadzjikistan | Fullvärdig medlem | 1994 |
Stat | Medlemskap | År vid inträde | År vid utträde |
---|---|---|---|
Azerbajdzjan | Tidigare medlem | 1994 | 1999 |
Georgien | Tidigare medlem | 1994 | 1999 |
Uzbekistan | Tidigare medlem | 1994 (första tillfället)
2006 (andra tillfället) |
1999 (första tillfället)
2012 (andra tillfället) |
I maj 2007 föreslog CSTO:s generalsekreterare Nikolaj Bordjusja att Iran borde söka medlemskap i organisationen. Om Iran skulle bli medlemmar skulle de bli den första medlemsstaten som inte var en del av Sovjetunionen.
Uzbekistan deltog i en gemensam militärövning med Ryssland och Tadjikistan under 2021. Landets president deltog även vid ett möte med CSTO, vilket beredde vägen för rykten om att landet skulle återansluta sig till organisationen.
Följande personer har varit generalsekreterare:
Organisationen bildades genom att det kollektiva säkerhetsfördraget, även kallat Tasjkentfördraget, skrevs under 15 maj 1992 av Ryssland, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Belarus och Georgien under fördraget. De blev medlemmar i organisationen 1994. Fördraget är skrivet så att det löper ut om det inte förnyas vart femte år. 2 april 1999 förnyades avtalet. Då valde Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan att ställa sig utanför organisationen. Uzbekistan valde vid utträdet att istället gå med i GUAM som sedan tidigare bestod av Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien.
2004 fick CSTO status som permanent observatör i FN.
I samband med oroligheterna i Kazakstan i januari 2022 skickade organisationen trupper till landet.
I februari 2024 meddelade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att landet fryst sitt deltagande i organisationen efter att de inte fått stöd av CSTO i att skydda de armenier som bor i Nagorno-Karabach. Några dagar senare sa han att ett utträde kan bli aktuellt som organisationen fortsätter att agera på samma sätt. Han anser att Ryssland stödjer Azerbajdzjan i konflikten trots att de inte är medlemmar i CSTO.