Världen är full av mysterier och överraskningar, och Köppens klimatklassifikation är en av dem. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska allt Köppens klimatklassifikation har att erbjuda, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Med ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Köppens klimatklassifikation, för att få en komplett och berikande vision. På dessa sidor kommer vi att upptäcka influenserna av Köppens klimatklassifikation inom kultur, miljö, politik och vetenskap, och erbjuda ett objektivt och kritiskt utseende som gör att vi kan reflektera över dess betydelse i den samtida världen.
Köppens klimatklassifikation är ett av de mest använda klimatklassifikationssystemen. Det publicerades först av den rysk-tyske klimatologen Wladimir Köppen år 1884, med flera efterföljande modifikationer av Köppen själv, varav de mest påtagliga skedde år 1918 och 1936. Därefter samarbetade den tyske klimatologen Rudolf Geiger med Köppen beträffande modifikationer i klassifikationssystemet, varför det ibland kallas för Köppen–Geigers klimatklassifikation.
Under 1960-talet betraktades Trewarthas klimatklassifikationssystem som en modifikation av Köppens system, i ett försök att åtgärda några av bristerna i Köppens system. Det gällde framför allt att mellanlatitudsklimatzonen var alltför bred.
Systemet är baserat på konceptet att den inhemska vegetationen är det bästa uttrycket för klimatet. Således har klimatzongränserna valts med vegetationsdistribution i åtanke. Den kombinerar genomsnittliga årliga och månatliga temperaturer och nederbörd, samt årstidsvariationen av nederbörd.:200–1
I systemet finns fem huvudklimattyper, som anges med versala bokstäver:
Genom att tillfoga en eller flera gemena bokstäver till huvudklimattypernas versala delas huvudtyperna in i undertyper:
Klassifikationskriterierna för grupp A är att alla årets månader skall ha en medeltemperatur över 18 °C och en årlig nederbörd över eller lika med 1500 mm. Jordens regnskogar faller inom denna grupp.
Klassifikationskriterierna för grupp B är att den potentiella evapotranspirationen skall vara större än nederbörden. Jordens torraste områden faller inom denna kategori. Gruppen har undertyperna:
Klassifikationskriterierna för grupp C är att somrarna skall vara fuktiga och varma, och vintrarna kalla till milda. Gruppen har undertypen:
Klassifikationskriterierna för grupp D är att medeltemperaturen skall vara högre än 10 °C i den varmaste månaden, och lägre än −3 °C i den kallaste månaden.
Klassifikationskriterierna för grupp E är att månadstemperaturen skall vara lägre än 10 °C året runt. Gruppen har undertyperna:
|