Ludwig Boltzmann
I den här artikeln kommer vi att utforska Ludwig Boltzmann och dess inverkan på samhället. Ludwig Boltzmann är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid, och dess implikationer spänner över ett brett spektrum av områden, från teknik till politik, kultur och ekonomi. Genomgående i denna text kommer vi att analysera olika aspekter av Ludwig Boltzmann, från dess ursprung till dess nuvarande konsekvenser, och vi kommer att undersöka dess inflytande i olika sammanhang, både lokalt och globalt. För att till fullo förstå detta fenomen kommer vi också att överväga expertutlåtanden och vittnesmål från dem som har påverkats av Ludwig Boltzmann.
| Ludwig Boltzmann | |
 | |
| Född | Ludwig Eduard Boltzmann 20 februari 1844 Wien |
|---|---|
| Död | 5 september 1906 (62 år) Duino-Aurisina |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Fysiker, matematiker, filosof, universitetslärare, kemist, teoretisk fysiker |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Graz universitet Leipzigs universitet Münchens universitet (1890–1894) |
| Noterbara verk | Boltzmanns konstant, Stefan–Boltzmanns lag, Stefan–Boltzmanns konstant, Boltzmannekvationen och Boltzmannfördelning |
| Maka | Henriette Boltzmann |
| Barn | Henriette Boltzmann (f. 1880) Ida Boltzmann (f. 1884) |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1899) Utländsk ledamot av Royal Society (1899) Hedersdoktor vid Oxfords universitet Hedersdoktor vid universitetet i Oslo | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.
Boltzmanns livsverk var utvecklingen av termodynamiken. Därigenom grundande han jämte James Clerk Maxwell den statistiska mekaniken.
Biografi
Boltzmann studerade vid gymnasiet i Linz och därefter (1863–1866) vid universitetet i Wien. Boltzmann åtnjöt där den berömde fysikern Jozef Stefans undervisning och var hans assistent, tills han 1869 erhöll en professur i matematisk fysik vid universitetet i Graz.
1873 återvände han som professor i matematik till Wien och erhöll 1876 en professur i fysik i Graz. 1889–1894 var han professor i teoretisk fysik i München och utnämndes 1894 till Stefans efterträdare i Wien, vars plats han återtog 1902 efter att under två år ha förestått professuren i teoretisk fysik vid Leipzigs universitet.
Från 1888 var Boltzmann ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och från 1895 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Boltzmann begick självmord genom hängning 1906 när han var på semester i Duino nära Trieste i Italien. Motivet till självmordet är oklart, men det kan ha haft samband med vetenskapsetablissemangets ovilja att erkänna hans teorier.
På hans gravsten i Wien finns inristad hans berömda formel S = k log W , med den dåtida notationen.
Vetenskaplig insats
Boltzmann var under sin tid en av den teoretiska fysikens främsta företrädare inom den tyskspråkiga vetenskapliga sfären. Han gjorde bland annat mycket framstående arbeten inom den kinetiska gasteorin och utförde noggranna bestämningar av den så kallade specifika induktionskoefficienten hos olika material.
Hans formel för entropin ”S” är berömd:
där kB = 1,3806505(24) · 10−23 J K−1 är Boltzmanns konstant och P är antalet möjliga mikrotillstånd som ger samma termodynamiska tillstånd för ett system. Formeln är härledd under förutsättning att materien består av enskilda partiklar (atomer), vilket på den tiden ännu inte var självklart, och detta ådrog honom mycket kritik från äldre auktoriteter.
Av synnerligen stort värde var också hans teoretiska undersökningar angående strålningstrycket och Stefan–Boltzmanns lag för en svartkroppsstrålning vid olika temperaturer.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Boltzmann, Ludwig, 1904–1926.
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ SNAC, Ludwig Boltzmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Больцман Людвиг”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Ludwig Boltzmann.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Ludwig Boltzmann.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 40, läs online.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ludwig Boltzmann.
|