Magma

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Magma, utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans genom historien. Från starten till idag har Magma utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av livet, från kultur till teknik. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid, såväl som de utmaningar och kontroverser den har ställts inför under hela sin karriär. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att ta upp olika perspektiv på Magma, vilket ger en övergripande bild av dess betydelse i den samtida världen. Denna artikel försöker erbjuda en komplett och berikande titt på Magma, med syftet att fördjupa dess förståelse och dess implikationer för nuet och framtiden.

Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1

Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller. Bergarter kan aldrig smälta totalt så magma kan därför aldrig bestå av endast smält material.

Magma kan bildas genom att bergarter i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av manteln, astenosfären, smälter då de utsätts för högt tryck och hög temperatur. Då magma tränger upp ur jordskorpan genom ett vulkanutbrott eller när en vulkan bildas kallas den lava och sedan den stelnat bildar magman en eruptiv magmatisk bergart. Magmatiska bergarter kan även bildas genom att magman stelnar under jord till en intrusiv magmatisk bergart.

Sammansättning och bildning

En anatektisk magma blir till genom att äldre bergarter smälts ner, när en sådan magma stelnar blir det en anatektisk bergart.

Magmor kan delas in i sura och basiska. Naturligtvis är detta en grov indelning och hela skalan mellan dessa är vanlig. Sura magmor är trögflytande och basiska ibland mycket lättflytande.[källa behövs]

Huruvida en magma är basisk eller sur beror på i vilken geologisk miljö den har bildats.[källa behövs]

Sura magmor

Sura magmor har hög kiselhalt (ca 70 %) och bildar bergarter som huvudsakligen är uppbyggda av kvarts, kalifältspat, plagioklas men också består av mindre mängder biotit eller amfibol.[källa behövs]

En sur magma bildas av att kontinental jordskorpa vid subduktionszoner smälter i samband med att havsplattan tränger in under den kontinentala plattan. Exempel på detta är Anderna.[källa behövs]

Basiska magmor

Basiska magmor har en låg kiselhalt (ca 51 %) och består till stor del av plagioklas, pyroxen, en mindre mängd olivin och mycket lite eller ingen kvarts.

En basisk magma bildas genom partiell uppsmältning av manteln längs riftzoner på havsbottnen, exempelvis den mittatlantiska ryggen eller vid hetfläckar (hotspots) exempelvis Hawaii.[källa behövs]

Källor

Noter