I dagens artikel ska vi prata om Magnetit, ett ämne som utan tvekan genererat intresse och kontroverser på senare tid. Magnetit är ett ämne som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, eftersom det påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Magnetit, från dess historia och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga lösningar och alternativ för att möta de utmaningar som är förknippade med Magnetit. Till sist kommer vi att titta på hur Magnetit har påverkat världen idag och vad vi kan förvänta oss i framtiden.
Magnetit | |
Magnetit från Italien. | |
Grupp | Spinellgruppen |
---|---|
Dana klassificering | 7.2.2.3 |
Strunz klassificering | 4.BB.05 |
Kemisk formel | Fe3O4 |
Färg | svart, grå |
Förekomstsätt | Vanligen massivt kornig eller som oktaedriska kristaller, även som dodekaedriska kristaller. |
Kristallstruktur | Kubisk, spinell |
Spaltning | (Avsöndring efter {111}) |
Brott | Ojämnt |
Hållbarhet | Skör |
Hårdhet (Mohs) | 5½–6½ |
Glans | Metallisk, submetallisk |
Ljusbrytning | 2,42 |
Transparens | opak |
Streckfärg | svart |
Specifik vikt | 5,175 uppmätt; 5,2 beräknad |
Smältpunkt | 1594 |
Diagnostiska egenskaper | Stark magnetism |
Referenser |
Magnetit, är en gråsvart järnoxid med formeln Fe3O4. Magnetit kallas ibland svartmalm.
Magnetit tillhör det kubiska kristallsystemet och är till strukturen en spinell där två av järnatomerna har laddningen 3+ och en har laddningen 2+. Formeln skrivs därför ibland Fe2+Fe3+2O4. Magnetit bildas huvudsakligen under högt tryck och hög temperatur och nybildas inte i någon stor utsträckning på jordytan. Det bildas dock till exempel i samband med korrosion av stål, och ingår därför ofta i rost.
Mineralet var känd sen antiken och har troligen sitt namn efter en fyndort Magnesia i Mindre Asien. Namnet magnesia användes även för brunsten och magnesiumoxid/magnesiumkarbonat. Namnet magnetit gavs av Wilhelm von Haidinger.
Magnetit innehåller teoretiskt 72,4 % järn. Tidigare redovisades detta som 31% FeO + 69% Fe2O3. Magnetit är naturligt magnetiskt (ferrimagnetiskt). Det gör malmen lätt att skilja ut från omgivande gråberg.
Magnetit är ett vanligt malmmineral som bryts i bland annat Kirunagruvan och Malmberget.
Magnetitkristaller förekommer i några bakterier och djur.
I Norge förekommer talrika fyndigheter från Trondheim till Tromsø, liksom i Sydvaranger.
Bland andra områden, som är rika på magnetit, kan nämnas Uralbergen och många ställen i Nordamerika.
Ett närbesläktat mineral är maghemit γ-Fe2O3, en gulaktig järnoxid som framförallt förekommer i tropikernas jordar sedan allt järn oxiderats till Fe3+, och ingår även i rost. Även maghemit är ferrimagnetiskt.