I dagens värld har Mahmud Barzanji blivit ett ämne av intresse för många människor. Sedan starten har Mahmud Barzanji fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder, och genererat debatter, samtal och reflektioner kring dess påverkan på samhället. Dess närvaro har blivit uppenbar inom olika områden, från populärkultur till politik, inklusive vetenskap, teknik och konst. Mahmud Barzanji har lyckats överskrida barriärer och gränser och blivit ett element som finns i vardagen för miljontals människor runt om i världen. Med viktiga implikationer på global nivå har Mahmud Barzanji positionerat sig som ett relevant ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Mahmud Barzanji, analysera dess inverkan, dess utmaningar och möjliga lösningar på de utmaningar den utgör.
Mahmud Barzanji | |
Tid i befattningen 1918–1923 | |
Ledare | Kurdiska kungariket |
---|---|
Efterträdare | Monarkin avskaffad |
Född | 28 september 1878 Sulaymaniyya, Osmanska riket |
Död | 9 oktober 1956 (78 år) Bagdad, Irak |
Gravplats | Sulaymaniyya, Irakiska Kurdistan |
Religion | islam |
Militärtjänst | |
Smeknamn | Sheikh Mahmud Hafid |
I tjänst för | Kurdiska kungariket |
Grad | General |
Sheikh Mahmud Barzanji (kurdiska: شێخ مهحموود بەرزنجی ) född i Sulaymaiyya 1878, död i Bagdad 1956, var en kurdisk klanhövding. Från 1919 ledde han kurdiska uppror i det som skulle bli den irakiska delen av Kurdistan och under början av 1920-talet var han självutnämnd kung i Kurdiska kungariket, som aldrig erkändes internationellt. Kungariket upplöstes i och med att Irak 1923 blev ett brittiskt mandat enligt freden i Lausanne. 1930 ledde han ett nytt uppror, som misslyckades, och därefter drog han sig tillbaka från politisk aktivitet.