I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Nemrut Dağı, som har väckt stort intresse i dagens samhälle på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden. Nemrut Dağı är ett ämne som har genererat kontroverser och debatt, samt väckt intresse hos experter och specialister på området. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Nemrut Dağı, undersöka dess ursprung, evolution, implikationer och möjliga lösningar. Det råder ingen tvekan om att Nemrut Dağı representerar ett ämne av stor betydelse i det aktuella sammanhanget, så det är viktigt att fördjupa dess förståelse och analys.
Nemrut Dağı | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 38°2′11.796″N 38°45′49.284″Ö / 38.03661000°N 38.76369000°Ö |
Plats | Nemrut Dağı |
Land | Turkiet |
Region* | Adiyaman-provinsen |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | ii, iii, iv |
Referens | 448 |
Historik | |
Världsarv sedan | 1987 (11:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Nemrut är ett 2 100 meter högt, världsarvslistat berg i provinsen Adıyaman i sydöstra Turkiet, söder om Malatya. Där återfinns en stor gravhög, terrasser och flera nära 10 meter höga statyer föreställande gudar, förfäder, djur och fåglar som kung Antiochos I av Kommagene (69-34 f.Kr.) lät uppföra cirka 60 f.Kr. som monument över honom själv.
Gravhögen är 50 meter hög och har en diameter på 145 meter. Högen är omgiven av tre terrasser på de östra, västra och norra sidorna. Fem sittande statyer i kolossalformat på den östra och västra terrassen har kunnat identifierats som gudar, och dessa flankeras av lejon och örn. Jättestatyernas huvuden har fallit av och ligger nedanför terrasserna. Mithra, Apollo, Zeus, Herakles, Antiochos I själv och flera andra grekiska och persiska gudar omger gravhögen. Där finns också reliefer som visar Antiochos persiska förfäder på fädernet och hans grekiska förfäder på mödernet.
De antika lämningarna upptäcktes 1881 och började utforskas på 1950-talet. Gravkammaren har inte kunnat lokaliseras. Berget och dess lämningar är sedan 1987 ett av Unescos världsarv.