I den här artikeln kommer Nordöstkaukasiska språk att behandlas ur ett omfattande och djupt perspektiv, och utforska dess många aspekter och konsekvenser på olika områden av livet. Genom en detaljerad och genomtänkt analys kommer vi att söka till fullo förstå den betydelse och inverkan som Nordöstkaukasiska språk har på dagens samhälle, samt de möjliga lösningarna eller alternativen till de utmaningar det innebär. Olika tillvägagångssätt och synpunkter kommer att undersökas för att erbjuda en holistisk och berikande vision av Nordöstkaukasiska språk, med syftet att främja debatt och kritisk reflektion kring detta ämne som är så aktuellt idag.
Nordöstkaukasiska språk, även östkaukasiska, kaspiska, nach-dagestanska eller dagestanska språk (inte att förväxla med dagestanspråk, som är en undergrupp), är en språkfamilj som talas främst i de ryska delrepublikerna Dagestan, Tjetjenien och Ingusjien, samt i norra Azerbajdzjan och Georgien. De delas in i nachspråk och dagestanspråk. De största språken i familjen är tjetjenska, ingusjiska, avariska och lezginska. Familjen är känd för komplexa ljudsystem (upp till 60 konsonanter och 30 vokaler i ett och samma språk), substantivklasser (genus), ergativ satsstruktur, och ett stort antal kasus, inklusive flera lokativa kasus. Nordöstkaukasiska språk grupperas stundom med nordvästkaukasiska språk under samlingstermen nordkaukasiska språk.