I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Tjetjenska och dess många implikationer i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Tjetjenska varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Genom åren har Tjetjenska visat sig vara ett ämne av intresse inte bara för specialister och akademiker, utan även för allmänheten. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Tjetjenska, analysera dess utveckling över tid och undersöka de olika perspektiven som finns på detta ämne. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om Tjetjenska och dess många aspekter!
Tjetjenska | |
Нохчийн мотт | |
Talas i | Ryssland Jordanien |
---|---|
Region | Kaukasien |
Antal talare | ca 890 000 |
Status | hotat |
Språkfamilj | Nordöstkaukasiska språk
|
kyrilliska, latinska, arabiska | |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Ryssland |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | ce |
ISO 639‐2 | che |
ISO 639‐3 | che |
SIL | che |
Regionen där tjetjenska talas i. |
Tjetjenska (eget namn: Нохчийн мотт, nochtjijn mott eller Noxčiyn mott) är ett nordöstkaukasiskt språk som, tillsammans med ingusjiska och bats, utgör undergruppen nach. Det talas av cirka 890 000 personer, främst tjetjener i Tjetjenien. Namnet för folket och språket kommer från byn Tjeetjan där ryssarna först mötte med tjetjener.
I slutet av 1800-talet flydde många tjetjener till Jordanien då Ryska imperiet tog över Kaukasien. Språket talas i Jordanien fortfarande idag och de etniska tjetjener har en kvoterad plats i landets parlament. Idag uppskattas antal tjetjener i Jordanien vara 12 000–30 000.
Språket skrivs med kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet.
Bilabial | Labiodental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Epiglottal | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | m | n | ||||||||
Klusil | Oasp. | p | b | t | d | k | g | q | ʡ | ʔ | |||
Asp. | p' | t' | k' | q' | ||||||
Affrikat | Oasp. | ts | dz | t͡ʃ | |||||||
Asp. | ts' | t͡ʃ' | ||||||||
Frikativ | v | s | z | ʃ | ʒ | x | ɣ | ħ | ʕ | h | ||||
Tremulant | r̩ | r | |||||||||
Lateral | l | |||||||||
Approximant | j |
Främre | Central | Bakre | |
---|---|---|---|
Sluten | i | y | u | |
Mellansluten | e | o | |
Öppen | a |
Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
цхьаъ | шиъ | кхоъ | диъ | пхиъ | ялхӀ | ворхӀ | бархӀ | исс | итт |
tshaj | sjij | qoj | dij | phij | jalh | vorh | barh | iss | itt |