Olle Hilding
I dagens värld har Olle Hilding blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Oavsett om det är hans imponerande prestationer, kontroversiella handlingar eller historisk relevans, har Olle Hilding fångat allmänhetens uppmärksamhet på en mängd olika sätt. Under årens lopp har Olle Hilding varit föremål för intensiv granskning och studier, så att experter och entusiaster har kunnat utforska dess många aspekter och dimensioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Olle Hilding, utforska dess ursprung, evolution och återverkningar på dagens samhälle. Genom en detaljerad och omfattande analys kommer vi att upptäcka betydelsen och inverkan av Olle Hilding i vårt dagliga liv och världen i stort.
| Olle Hilding | |
 Författaren Erik Lindorm och Olle Hilding | |
| Född | Hilding Olof Johansson 19 juli 1898 Katarina församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 9 november 1983 (85 år) Katarina församling, Stockholm |
| Aktiva år | 1917–1983 |
| Maka | Olga Appellöf (1934-1983; hans död) |
| IMDb SFDb | |
Olle Hilding, ursprungligen Hilding Olof Johansson, född 19 juli 1898 i Katarina församling i Stockholm, död 9 november 1983 på samma plats, var en svensk skådespelare.
Biografi
Hilding blev intresserad av teater i barndomen då han brukade besöka Emil Norlanders revyer. Hilding debuterade 1917 som statist på Dramaten. Han saknade dock formell teaterutbildning som en följd av att han inte hade råd att bekosta en sådan. I stället tog han lektioner för Sie Christiernsson. Åren 1920–1923 turnerade han på landsorten med Oscar Winges teatersällskap och filmdebuterade under samma tid i Victor Sjöströms Vem dömer (1922). Från och med 1923 var han åter i Stockholm och verkade där vid diverse småscener som Lilla teatern, Blancheteatern och Komediteatern. Åren 1928–1929 var han engagerad vid Svenska teatern i Vasa.
Under stora delar av 1930-talet gjorde Hilding ett uppehåll från skådespeleriet och hjälpte i stället Erik Lindorm med dennes bokkrönikor. Hilding återvände till teatern 1940 då han engagerades vid Dramaten. Samtidigt blev han lärare för Dramatens elevskola och 1948–1953 var han även föreståndare för densamma. Under sin tid som lärare införde han improvisation i undervisningen.
Hilding fick inte sällan spela aparta typer, ibland humoristiska. Han hade ett skarpskuret ansikte, vilket gjorde att han ofta fick gestalta figurer som av olika anledningar befann sig utanför samhällets gemenskap. Som exempel på sådana roller kan nämnas procentare i Hustru för en dag (1933), judisk man i Uppsagd (1934) och osympatisk byggmästare i Goda vänner och trogna grannar (1938). Hilding var aktiv fram till 1980-talet och gjorde 1980 sin sista roll på Dramaten i Hustruskolan. 1982 medverkade han i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander och 1983 i TV-versionen av Hustruskolan.
Han mottog Dramatens O'Neillstipendium 1973. Han var från 1934 gift med skådespelaren Olga Appellöf.
Filmografi
- 1922 – Vem dömer
- 1923 – Johan Ulfstjerna
- 1926 – Fänrik Ståls sägner-del II
- 1928 – Svarte Rudolf
- 1929 – Konstgjorda Svensson
- 1930 – Kronans kavaljerer
- 1930 – Ulla, min Ulla
- 1931 – Skepp ohoj!
- 1932 – Landskamp
- 1933 – Hustru för en dag
- 1934 – Uppsagd
- 1937 – Adolf Armstarke
- 1938 – Goda vänner och trogna grannar
- 1939 – Då länkarna smiddes
- 1939 – Filmen om Emelie Högqvist
- 1939 – Mot nya tider
- 1940 – Hjältar i gult och blått
- 1940 – Mjölkens mirakler
- 1941 – Dunungen
- 1941 – Landstormens lilla argbigga
- 1942 – Eld, lera och människor
- 1942 – En äventyrare
- 1942 – Farliga vägar
- 1943 – Kajan går till sjöss
- 1943 – Ordet
- 1944 – Excellensen
- 1944 – Kurt gör slag i saken
- 1944 – Lev farligt
- 1944 – Mitt folk är icke ditt
- 1944 – Som folk är mest
- 1945 – Vandring med månen
- 1946 – Brita i grosshandlarhuset
- 1946 – Det glada kalaset
- 1946 – Försök inte med mej
- 1946 – Harald Handfaste
- 1946 – Kristin kommenderar
- 1946 – Åsa-Hanna
- 1947 – Här kommer vi
- 1947 – Livet i Finnskogarna
- 1947 – Nyckeln i ringen
- 1948 – Synd
- 1950 – Kvartetten som sprängdes
- 1952 – Adolf i toppform
- 1953 – Barabbas
- 1953 – Ingen mans kvinna
- 1953 – Kolets ande
- 1953 – Marianne
- 1953 – Skuggan
- 1954 – Café Lunchrasten
- 1954 – Seger i mörker
- 1954 – Simon syndaren
- 1955 – Giftas
- 1956 – Ratataa
- 1957 – Synnöve Solbakken
- 1957 – Värmlänningarna
- 1958 – Fridolf sticker opp!
- 1959 – Fridolfs farliga ålder
- 1959 – Fly mej en greve
- 1961 – Han som fick leva om sitt liv
- 1963 – Det går an
- 1963 – Ett drömspel
- 1963 – Fan ger ett anbud
- 1963 – Isak Juntti hade många söner
- 1963 – Societetshuset (TV-serie)
- 1966 – Ön
- 1969 – Pippi Långstrump
- 1972 – Mannen som slutade röka
- 1974 – De tre från Haparanda (TV-serie)
- 1974 – En enkel melodi
- 1975 – Stumpen
- 1976 – Långt borta och nära
- 1978 – Bröllopsfesten (TV-film)
- 1979 – Godnatt, jord (TV-serie)
- 1980 – Det vita lyser i mörkret
- 1981 – Missförståndet
- 1982 – Fanny och Alexander
- 1983 – Hustruskolan
Teater
Roller (ej komplett)
Regi
| År | Produktion | Teater |
|---|---|---|
| 1948 | David Copperfield Charles Dickens och Max Maurey |
Dramaten |
Radioteater
Roller
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1951 | Doktor Harry Lund | Hillman & Son: Matt med damen Folke Mellvig |
Lars Madsén |
| 1953 | Komministern i Klara | Midsommar August Strindberg |
Palle Brunius |
Referenser
- ^ ”Olle Hilding”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58295&iv=OVERVIEW. Läst 17 april 2014.
- ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22055&pos=26. Läst 28 juli 2015.
- ^ ”Nytt på Mosebacketeatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 13 december 1929. http://arkivet.dn.se/tidning/1929-12-13/340/14. Läst 18 mars 2017.
- ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 11f. 8 juni 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-06-08/153/11. Läst 2 januari 2016.
- ^ ”Johanson och Vestman”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23214&pos=142. Läst 9 april 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (18 september 1932). ”Pengar på banken”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-18/254/9. Läst 16 mars 2016.
- ^ Nbg (9 oktober 1932). ”'Svensson' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-10-09/275/10. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-05/302/9. Läst 4 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (26 februari 1933). ”'Luftexpressen' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/16. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (16 september 1933). ”'Sverige är räddat' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 november 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-11/307/9. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Timmen H”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24831&pos=29. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016.
- ^ ”Kungens komedi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14257&pos=409. Läst 29 april 2016.
- ^ ”Christian”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14260&pos=410. Läst 29 april 2016.
- ^ ”Konserten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6725&pos=411. Läst 29 april 2016.
- ^ ”Månen har gått ned”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22218&pos=123. Läst 22 april 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (7 april 1943). ”Teater Musik Film: 'Månen har gått ned' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-04-07/94/9. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Arsenik och gamla spetsar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26035&pos=9. Läst 3 juni 2015.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 100. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ ”De små rävarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22221&pos=126. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Körsbärsträdgården”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18889&pos=128. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Med clippern västerut”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22223&pos=129. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Cocktails”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22227&pos=133. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Det blåser en vind”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22228&pos=134. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-21/193/15. Läst 19 december 2021.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016.
Externa länkar
- Olle Hilding i Dramatens rollbok
- Olle Hildings arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Olle Hilding på Internet Movie Database (engelska)
- Olle Hilding på Svensk Filmdatabas