Ormrot
I dagens värld är Ormrot ett mycket relevant ämne som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Med en inverkan som spänner över flera aspekter av det dagliga livet har Ormrot blivit en intressant plats för dem som vill bättre förstå världen omkring dem. Genom sitt inflytande på samhälle, kultur, ekonomi och politik har Ormrot positionerat sig som ett oundvikligt diskussionsämne inom vilket område som helst. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ormrot, och analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar i den nuvarande världen.
| Ormrot | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Slideväxter Polygonaceae |
| Släkte | Ormrötter Bistorta |
| Art | Ormrot B. vivipara |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bistorta vivipara | |
| Auktor | (Linné) Delarbre, 1800 |
Ormrot (Bistorta vivipara) är en art i familjen slideväxter. Den finns i hela Sverige men är lite mindre vanlig i södra Sverige. Den trivs på hedar och ängar och är flerårig. Den har vita blommor och avlånga blad.
Beskrivning
Ormrot blir omkring 15 cm hög. Den har en mörk knäböjd ogrenad jordstängel. De nedersta bladen är långskaftade och lansettformade. Längre upp på stängeln är bladen smalare och ljusare och har kortare stjälkar. Blomställningen är ett ax med vita eller blekröda blommor. Frukten är en nöt. Men eftersom växten ofta har mest hanblommor blir det lite eller ingen frukt på axet. I stället har axet ofta många yngelknoppar. Dessa utvecklar sig gärna med gröna blad innan de faller av moderplantan.
Ormrot som föda
Rotknölarna innehåller 24 procent kolhydrater och groddknopparna innehåller 17 procent kolhydrater. Dessa har en nötliknande smak och kan ätas färska men bör kokas i 15 minuter. Bladen är en källa till C-vitamin och kan ätas färska. Ormrot betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.
Bygdemål
Lokala namn i Jämtland är höfrö och fröfylla.
Synonymer
- Bistorta bulbifera (Royle ex Bab.) Greene
- Bistorta macounii (Small ex J.M.Macoun) Greene
- Bistorta vivipara (L.) S.F.Gray
- Bistorta vivipara (L.) Delarbre nom. illeg.
- Bistorta vivipara subsp. fugax (Small) Soják
- Bistorta vivipara subsp. macounii (Small ex Macoun) Soják
- Colubrina vivipara (L.) Montandon
- Persicaria ramosa Nakai
- Persicaria vivipara (L.) L.P.Ronse Decraene
- Polygonum angustifolium D.Don
- Polygonum bistorta Garcke nom. illeg.
- Polygonum blancheanum Gandoger
- Polygonum bracteatum Sprengel
- Polygonum bulbiferum Royle ex Bab.
- Polygonum camptostachys Gandoger
- Polygonum chevrolatii Gandoger
- Polygonum fugax Small
- Polygonum macounii Small ex Macoun
- Polygonum philippei Gandoger
- Polygonum tenuifolium H.W.Kung
- Polygonum viviparum L.
- Polygonum viviparum f. alpinum (Wahlenb.) Polunin
- Polygonum viviparum f. bulbigerum G.Beck
- Polygonum viviparum f. elatior Kurtz
- Polygonum viviparum f. florigerum G.Beck
- Polygonum viviparum f. linearifolium J.Q.Fu
- Polygonum viviparum f. pusillum Kurtz
- Polygonum viviparum f. ramosum (Nakai) T.Shimizu
- Polygonum viviparum monstr. paniculata Porsild
- Polygonum viviparum var. alpinum Wahlenberg
- Polygonum viviparum var. angustum A.J.Li
- Polygonum viviparum var. capitatum Torrey
- Polygonum viviparum var. macounii (Small ex J.M.Macoun) Hultén
- Polygonum viviparum var. pseudobistorta J.Rousseau
- Polygonum viviparum var. ramiflora L.Villar
- Polygonum viviparum var. subacaule Pursh
- Polygonum viviparum var. tenuifolium (H.W.Kung) Y.L.Liu
Källor
- ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 277, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Ormrot i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Ormrot.
