Palatal konsonant
Nuförtiden är Palatal konsonant ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det är för dess relevans i dagens samhälle eller dess inverkan på historien, har Palatal konsonant blivit en intressant plats för både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan av Palatal konsonant på olika aspekter av livet, från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i den globala ekonomin. Genom detaljerad och uttömmande analys försöker vi ge en holistisk bild av Palatal konsonant, vilket ger våra läsare en djupare och mer fullständig förståelse av detta fenomen.
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
I svenskan finns tre palatala konsonanter:
- två frikativor: tonlös alveolo-palatal (tje-ljudet), tonande (variant av j-ljudet), samt
- en approximant: (variant av j-ljudet).
Se även
