Paul Nilsson

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Paul Nilsson, utforska dess ursprung, mening och relevans i dagens samhälle. Paul Nilsson har varit föremål för intresse och debatt genom åren, vilket väckt intresset hos både akademiker, proffs och nyfikna. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på historien har Paul Nilsson satt en outplånlig prägel på samhället och blivit ett spännande och ständigt utvecklande studieämne. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Paul Nilsson, dess betydelse och dess inflytande inom olika områden, och erbjuda en heltäckande bild av detta fenomen som har fångat så många människors uppmärksamhet.

Lars Johan Paulinus (Paul) Nilsson, född 22 juni 1866 i Längjums församling, död 28 oktober 1951, var en svensk prästman, poet och författare.

Han gav ut flera psalmboksförslag.

Nilssons verk är fria från upphovsrättsligt skydd sedan utgången av år 2021.

Familj och uppväxt

Nilssons farfar var dalkarl och hans far var klockare och folkskollärare.

Utbildning

Redan under sin skoltid var Nilsson mycket intresserad av historia.

Nilsson avlade teoretisk och praktisk teologisk examen i Uppsala 1890.

Arbetsliv

Nilsson prästvigdes i Skara år 1891 och tjänstgjorde därefter som församlingspräst i Skara stift under hela sin yrkesverksamma tid.

Han innehade prästtjänster i Lekåsa, Levene, Tived, Ryda och Gudhem. Han blev kyrkoherde i Häggum 1909, i Sjogerstad 1922.

Han samlade in medel som användes för att uppföra Skövde soldathem 1917.

Nilsson anses ha gjort en stor insats som initiativtagare till kyrkokörer. Han var både initiativtagare till, och mångårig ordförande för, Västergötlands sångarförbund och Västergötlands körförbund.

Nilsson blev aldrig medlem i någon officiell psalmbokskommitté, trots att han tidvis själv önskade det. Han var besviken över att hans insatser för arbetet med en ny psalmbok inte utnyttjades mera av de som ledde arbetet.

Verk

Ivar Widéen tonsatte ofta Paul Nilssons sånger och hymner.

Jag föddes i skogen, när mossan var grön,
och vårbäcken började sjunga,
när blåklockan ringde till morgonbön,
och sång låg på fåglarnas tunga.
Af solsken och dagg min krona blef gjord,
högtidligt på skaparens allmaksord
med hvar dag växte min spira.

— Julgranens sång

Nilssons mest kända icke-kyrkliga dikt tros vara "Hymn till Västergötland". Hans sånger och hymner var ofta tonsatta av Ivar Widéen som var domkyrkoorganist i Skara.

Nilsson utgav flera religiösa diktsamlingar, psalmboksförslag, predikosamlingar varibland mest känd Gud med oss. Fältpredikningar (3 band 1904-08) och läroböcker.

Nilsson finns representerad i 1986 års psalmbok med sju originalverk (nr 98, 110, 135, 161, 168, 415 och 597) därtill en bearbetning (nr 93).

I 1937 års psalmbok finns han representerad med 11 verk (nr 47, 70, 129, 239, 242, 248, 413, 498, 505, 530 och 596).

Några av Paul Nilssons texter är tonsatta av Otto Olsson i dennes Advents och julsånger op. 33, (för blandad kör och orgel), bland annat den mycket populära Advent, som framförs av många kyrkokörer Första söndagen i advent. Vidare Julsång, Det brinner en stjärna i Österland och Jungfru Marias lovsång.

Psalmer

Profana sånger

Utmärkelser, hedersuppdrag och omnämnanden

Nilsson var extra ordinarie hovpredikant 1908.

Han var hedersledamot av Västgöta nation i Uppsala.

Selma Lagerlöf skrev 1915 att Nilsson var den mest begåvade av de nya psalmförfattarna.

Referenser

  1. ^ Esbjörn BelfragePaul Nilsson i Svenskt biografiskt lexikon (1987-1989)
  2. ^ Brödrakontakt nr 2, 2016
  3. ^ "Jultomten" (s 2), Jultomten, 1904.
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1169 

Vidare läsning

  • Ingemar Magnusson, "Guds sånglärka. Om den västgötske sångarprästen Paul Nilsson 1866–1951." Skara stift under 100 år 1917–2017, red. av Sten-Åke Engdahl. (Skara stiftshistoriska sällskapsskriftserie nr 106.) Skara 2021.
  • Ingemar Magnusson, Guds sånglärka. Fakta och fria tankar kring den västgötske sångarprästen Paul Nilsson. (Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie 109) Skara 2021

Externa länkar

S