Peder Galt
I dagens värld har Peder Galt blivit ett ämne av stort intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska betydelse, har Peder Galt fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Peder Galt varit föremål för debatt, studier och analys, och genererat en stor mängd forskning och åsikter som försöker förstå dess betydelse och genomslag i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Peder Galt, från dess ursprung till dess nuvarande inflytande, i syfte att ge en heltäckande bild av detta ämne som är så relevant idag.
| Peder Galt | |
| Född | Omkring 1584 |
|---|---|
| Död | 31 augusti 1644 |
| Nationalitet | Dansk |
| Yrke/uppdrag | Ämbetsman, sjöofficer |
Peder Galt til Tidselholt, född omkring 1584, död 31 augusti 1644, var en dansk ämbetsman och sjöofficer.
Peder Galt var son till Lisbeth Huitfelt. Hans far ägde Ingelstad i Skåne
Peder Galt gjorde en tid tjänst i kansliet och var 1621–1624 danskt sändebud i Stockholm och var den förste fast ackrediterade diplomaten i Sverige. År 1627 gick han i sjötjänst och kommenderade 1631 en eskader i Östersjön. Galt var dock mer intresserad av poesi och rättshistoria än av sjön. År 1644 blev Galt dock viceamiral i generalamiralens eskader och deltog i sjöslaget vid Kolberger Heide 1644. Då generalamiralen i slaget sårades, blev Galt befälhavare för dennes eskader och på visst sätt överbefälhavare, om än underställd kungen. Den 27 juni gav kungen Galt order om att angripa svenskarna, men orden var ganska otydlig, och Galt försummade det tillfälle att angripa, som yppade sig den 30 juli. Dagen efter fick Galt order om att återvända till sin post som viceamiral, och sedan svenska flottan kommit undan ur Kielbukten, något som snarare var kungens än Galts fel, ställdes han till ansvar och blev av riksrådet som domstol dömd till döden för sin olydnad. Trots riksrådets vädjande till Christian IV om nåd blev Galt den 31 augusti avrättad på platsen utanför Christiansborg.
Hans depescher från Stockholm har utgetts i Historiska handlingar 26:1 (1920) av Nils Ahnlund. Det är en lång serie brev till den danske rikskanslern Christian Friis.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- Peder Galt i Store Norske Leksikon
- Bengt Hildebrand: Främlingar ser på Sverige – reseberättelser från 400 år, Bonniers, Stockholm 1962, sidorna 17–26
|