Regeringsform
I dagens värld är Regeringsform en fråga som fortsätter att få relevans i samhället. Regeringsform har länge fångat intresset hos människor i alla åldrar och kulturell bakgrund. Oavsett om det är för sina imponerande tekniska framsteg, sina kontroversiella politiska beslut eller sina innovativa konstnärliga förslag, slutar Regeringsform aldrig att överraska och skapa debatt. Regeringsform har genom åren varit ett återkommande ämne i media och väckt intresse hos forskare och akademiker från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Regeringsform, analysera dess inflytande idag och de möjliga återverkningar det kan få i framtiden.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Regeringsform, namn på en grundlag i Sverige och tidigare även i Finland. Namnet används även ibland för att beteckna statsskick i allmänhet.
Sveriges nuvarande regeringsform antogs 1974 och trädde i kraft den 1 januari 1975, se regeringsformen.
Tidigare regeringsformer:
- 1634 års regeringsform, trädde aldrig i kraft då den aldrig godtogs av kungamakten och var inte en grundlag i mening som Sverige haft från 1719, utan främst en förvaltningsstadga, utarbetad av Axel Oxenstierna. I ändrad form, med 1660 års s.k. additament, antogs den av riksdagen och fungerade som provisorisk ordning för landets styrelse under förmyndarregeringen för Karl XI.
- 1719 års regeringsform, antogs av riksdagen som grunden för frihetstidens statsskick, i huvudsak överfördes dess innehåll till den reviderade regeringsformen 1720.
- 1720 års regeringsform (fullbordad 05–02) och 1723 års riksdagsordning var de grundlagar efter vilka Sverige styrdes under frihetstiden. De avskaffades genom den kungliga statskuppen 1772.
- 1772 års regeringsform, dikterad av Gustav III vid statskuppen 1772, giltig i Sverige fram till 1809, i Finland till 1919, i båda fallen med tillägg av förenings- och säkerhetsakten efter Gustav III:s nästa statskupp 1789.
- 1809 års regeringsform, antagen av riksdagen efter förslag från det första konstitutionsutskottet giltig i Sverige fram till utgången av år 1974. Året efter antogs en ny riksdagsordning som en följd av den nya regeringsformen. Denna hade giltighet fram till ståndsriksdagens upphävande.
- 1919 års regeringsform, republiken Finlands regeringsform, med K J Ståhlberg som främste grundlagsfader, giltig fram till införandet av den nya grundlagen 2000.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||