I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Revisionism (marxism) och utforska dess många aspekter och betydelser. Revisionism (marxism) är ett ämne som väckt intresse och debatt genom historien och blivit en mötesplats för olika perspektiv och discipliner. Från sitt ursprung till sitt inflytande idag har Revisionism (marxism) satt en outplånlig prägel på samhället och kulturen. Under dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och reflektionsresa kring Revisionism (marxism), och analysera dess inverkan i olika sammanhang och dess relevans i människors liv. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Revisionism (marxism), där vi kommer att upptäcka dess betydelse och betydelse i den samtida världen.
Revisionism är ursprungligen i socialistisk och marxistisk retorik en beskrivning av en omförhandling/omarbetning/förändring av marxistisk doktrin. Ordet revisionist har använts för att beskriva politiker såsom Eduard Bernstein och Karl Kautsky, som ville förändra Karl Marx' lära. I huvudsak handlade deras förändringar i marxistisk teori om att revolutionen inte var nödvändig för att uppnå socialismen, utan lösningen var reformer inom det bestående samhället.
Bernstein förordade praktisk politik i samarbete med borgerliga partier i stället för revolution. Hans teorier har följts av 1900-talet socialdemokratiska partier. Numera är revisionism ett förklenande uttryck för försök att anpassa den marxistiska ideologin till olika förhållanden samt benämning på varje kommunistisk högeravvikelse.
Beskrivningen modern revisionism har senare även använts på ledande sovjetiska politiker som, efter Stalins död, framlade tesen om fredligt samförstånd istället för klasskamp.
Motsatsen till revisionism är antirevisionism.