Rumstemperatur
I den här artikeln om Rumstemperatur kommer vi att utforska och analysera i detalj alla aspekter relaterade till detta ämne som är så relevant idag. Från dess ursprung till dess påverkan på samhället, genom dess olika manifestationer och utveckling över tid, kommer vi att fördjupa oss i en fördjupad studie som kommer att göra det möjligt för oss att bättre förstå betydelsen och betydelsen av Rumstemperatur i våra dagliga liv. Genom data, forskning och expertutlåtanden kommer vi att ge en fullständig översikt som hjälper oss att reflektera över detta ämne och upptäcka nya perspektiv som kommer att berika vår kunskap om Rumstemperatur.
Rumstemperatur är den temperatur som vanligtvis finns i ett rum.
Vanligtvis avses lufttemperatur (som mäts med vanlig termometer). I många sammanhang används begreppet operativ temperatur, som är en sammanvägning av lufttemperatur och omgivande ytors temperaturer. Fördelen med operativ temperatur är att den bättre motsvarar människans upplevelse av temperaturen.
I kemisammanhang menas med rumstemperatur 25 °C.
I mitten av 1900-talet gällde 18 °C som normal rumstemperatur. Ännu tidigare, när husen värmdes med kaminer och kakelugnar, ansågs 15 °C representera normal rumstemperatur. Den tidens teknik klarade inte mer, och man klädde sig därefter. Dessa olika referenstemperaturer avspeglas i många tekniska tabeller i äldre litteratur, där temperaturberoende egenskaper ska beskrivas. Vid jämförande statistik måste därför i många fall konstanter temperaturkorrigeras, för att jämförelsen ska bli rättvis.
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd i Sverige (FOMHFS 2014:17) ska inomhustemperaturen vara minst 20 °C (mätt med standardtermometer) eller 18 °C (operativ temperatur). För känsliga grupper såsom äldre, rörelsehindrade och personer med låg ämnesomsättning behöver minimitemperaturen vara två grader högre. Inomhustemperaturen skall inte överstiga 24 °C under en längre period. För låga temperaturer kan orsaka hjärt-, kärl-, och lungrelaterade sjukdomar. För höga temperaturer kan leda till illamående, trötthet och huvudvärk. Är man missnöjd med inomhustemperaturen i Sverige är det i första hand fastighetsägaren man ska kontakta, och i andra hand kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
Mätning av operativ temperatur
Bättre rumstermometrar av vätsketyp brukar ha termometerkulan omgiven av ett litet galler. Den luft som med konvektion (skorstensverkan) strömmar förbi termometerkulan har luftens verkliga temperatur. Gallret skärmar av värmestrålning från omgivningen (inklusive strålning från rummets fönster), men bara delvis. Det som påverkar termometerkulan blir då en sammanvägning av luftens verkliga temperatur och strålningen. Med lämpliga proportioner på gallret ger då termometern ett värde som någorlunda motsvarar människans upplevelse av den termiska komforten.
Se även
Referenser
- ^ Temperatur inomhus Arkiverad 6 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Folkhälsomyndigheten. Läst 12 juni 2017.