Slaget vid Smolensk (1941)
I den här artikeln kommer ämnet Slaget vid Smolensk (1941) att behandlas ur olika perspektiv och tillvägagångssätt. Slaget vid Smolensk (1941) har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden och dess relevans har inte gått obemärkt förbi i dagens samhälle. Under åren har Slaget vid Smolensk (1941) väckt intresset hos både experter och fans, som har utforskat dess olika aspekter och dimensioner. I denna mening kommer vi att försöka analysera och förstå betydelsen och betydelsen av Slaget vid Smolensk (1941) i det aktuella sammanhanget, såväl som dess inflytande på olika sfärer av det dagliga livet. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka erbjuda en heltäckande och berikande vision av Slaget vid Smolensk (1941), fördjupa oss i dess inverkan och relevans i den samtida världen.
| Slaget vid Smolensk | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Östfronten under andra världskriget | |||||||
 Östfronten vid tiden för slaget vid Smolensk. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Tyskland
|
 Sovjetunionen
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Fedor von Bock Heinz Guderian Hermann Hoth
|
Semjon Timosjenko Fjodor Isidorovitsj Kuznetsov Andrej Jerjomenko
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 430 000 man 1 000 stridsvagnar |
581 600 man (exklusive reserver) | ||||||
| Förluster | |||||||
| 100-200 stridsvagnar | Total: 759,947
Döda: 186,144
Skadade: 273,803
Tillfångatagna: 300,000
Förstörda: 1,348–3,273 stridsvagnar och SPGs, 903 flygplan | ||||||
| |||||
Det första slaget vid Smolensk var det första stora slaget under Operation Barbarossa i andra världskriget som förhalade Hitlers Wehrmachts framryckning in till Sovjetunionen. Det ägde rum i området kring staden Smolensk, cirka 400 km väster om Moskva, mellan 10 juli och 10 september 1941. Vid det laget hade Wehrmacht ryckt fram 500 km in i Sovjetunionen utan större svårigheter under loppet av endast 18 dagar sedan inledningen av invasionen den 22 juni 1941.
Wehrmacht satte in Armégrupp Mittes 2.a och 3:e pansargrupp och Röda armén satte in västfronten, Reservfronten, Centralfronten och Brjanskfronten.
Den sovjetiska 16:e, 19:e och 20:e arméerna omringades och förintades strax söder om Smolensk, även om stora delar ur de 19:e och 20:e arméerna lyckades fly från fickan.
Om än en stor tillfällig framgång för Hitler var förlusterna i soldater och materiel hos Wehrmacht under denna utdragna strid enorma och—ihop med 2-månaders försening i marschen mot Moskva—visade sig vara avgörande för Wehrmachts nederlag mot Röda armén i slaget om Moskva tre månader senare, i december 1941.
Referenser
Noter
Litteratur
- Boog, Horst; Förster, Jürgen; Hoffmann, Joachim; Klink, Ernst; Müller, Rolf-Dieter; Ueberschär, Gerd r. (1983). Das Deutsche Reich und der Zweite Weltkrieg: Der Angriff auf die Sowjetunion. Stuttgart: Militärgeschichtliches Forschungsamt. ISBN 3-421-06098-3.
- Richard J. Evans (2008). ”2”. The Third Reich At War. London & New York: Penguin. ISBN 978-0-14-101548-4.
- Glantz, David M. (1995). When Titans Clashed: How the Red Army Stopped Hitler. Lawrence, KS: University Press of Kansas. ISBN 0-7006-0899-0.
- Glantz, David M. (2010). Barbarossa Derailed: The Battle for Smolensk 10 July – 10 September 1941. Solihull, England: Helion & Company. ISBN 1-906033-72-2.
- Krivosheev, Grigoriy (2001). Россия и СССР в войнах ХХ века (Russia and the USSR in the wars of the 20th century). Moscow, Russia: Olma Press. ISBN 5-224-01515-4. http://lib.ru/MEMUARY/1939-1945/KRIWOSHEEW/poteri.txt.
- Stolfi, Russel (1993). Hitler's Panzers East: World War II Reinterpreted. Oklahoma, USA: University of Oklahoma Press. ISBN 0-8061-2581-0.