I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sollentuna härad i detalj, och analysera dess ursprung, utveckling och relevans i dagens samhälle. Genom att introducera läsarna till Sollentuna härads historia och sammanhang kommer vi att fördjupa oss i dess många aspekter och dimensioner, från dess kulturella effekter till dess implikationer i det dagliga livet. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om Sollentuna härad, vilket ger en panoramavy som gör att vi kan förstå dess betydelse i det samtida landskapet. I slutet av denna läsning hoppas vi att läsarna ska ha fått en mer komplett och berikad förståelse av Sollentuna härad, samtidigt som de känner sig motiverade att reflektera över dess egen mening och relevans i sina liv.
Den totala arealen uppgick till drygt 197 km² och befolkningen mätte år 1916 20 727 invånare.
Tingsställe var till 1906 Barkarby, därefter Haga tingshus.
Namnet
Häradsnamnet är taget från socknen med samma namn som 1257 skrevs Soland och 1287 de Solendatunum. Det anses betyda "sollandsbornas tuna". I Sol(l)and ingår sol och land, det senare för "bygd".Tuna är identiskt med tun som betyder "stängsel" eller "inhägnad". Ordet motsvarar tyskaZaun, "gärdsgård" och engelska town, "stad". Vad detta betyder i ortnamn är omdiskuterat, några förslag är "inhägnad plats", "handelsplats" eller "befäst plats".
Sollentuna härad var en del av det medeltida uppländska folklandetAttundaland. Namnet, som under 1300-talet skrevs som Sollendahundæri, bär likheter med framförallt närbelägna Vallentuna härad där -enda-delen i namnet helt enkelt avser lokaliteten vid änden på en sjö. Sollentuna kyrka ligger förvisso vid sjön Norrviken, men det är också möjligt att Sollenda är en omskrivning av ett betydligt äldre ord, kanske med betydelsen träsk eller sumpmark, i syfte att efterlikna grannhäradets namn. Häradets tingsplats låg i ursprungligen vid Granby i Spånga socken, för att från slutet av 1600-talet flytta till Barkarby, och från början av 1900-talet slutligen hamna i Rotebro. Vid näset mellan Norrviken och Edsviken korsades transportleder mot Bergslagen, Uppsala samt Roslagen med sjöleder och här låg tidigt en marknadsplats och en vikingatidahamn.
Under 1100-talet uppfördes kyrkorna i Sollentuna, Järfälla, Spånga och Bromma kring vilka häradet skulle komma att växa från ensamgårdar till en mängd mindre byar. Majoriteten av befolkningen ägnade sig också åt jordbruk till långt inpå slutet av 1800-talet. Med järnvägarnas (Mälarbanan och Norra stambanan) tillkomst på slutet av 1800-talet växte en rad stationssamhällen fram inom häradet, vilka idag utgör förstäder och -orter till Stockholm till exempel Sundbyberg, Bromsten, Jakobsberg, Tureberg, Rotebro och Upplands Väsby. Närheten till huvudstaden har alltid varit påtaglig och under 1900-talets första hälft kom delar av häradet att inkorporeras i Stockholms stad, Bromma socken 1916 och Spånga socken 1949.
Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Häradet har sedan 1715 hört till Stockholms län, innan dess Upplands län (1634-1639, 1648-1651, 1654-1714) och i perioderna däremellan till Stockholms län. Församlingarna i häradet tillhör(de) alla före 1 juli 1942 Uppsala stift, därefter till Stockholms stift.