I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Stenbrohults kyrkas fascinerande värld och utforska dess ursprung, evolution och relevans idag. Stenbrohults kyrka har varit föremål för intresse och debatt i många år och dess inflytande sträcker sig till olika samhällsområden. Längs dessa linjer kommer vi att på djupet analysera de olika aspekterna som gör Stenbrohults kyrka till ett så spännande ämne, från dess inverkan på populärkulturen till dess betydelse inom det akademiska och vetenskapliga området. Gör dig redo att upptäcka alla fascinerande aspekter av Stenbrohults kyrka och fördjupa dig i en resa som kommer att leda dig att bättre förstå dess relevans i dagens värld.
Stenbrohults kyrka | |
Kyrka | |
Stenbrohults kyrka i november 2009
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kronoberg |
Ort | Stenbrohult |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Stenbrohults församling |
Koordinater | 56°37′1.55″N 14°10′55.1″Ö / 56.6170972°N 14.181972°Ö |
Invigd | 1833 |
Kyrkorum
| |
Webbplats: Svenska kyrkan Stenbrohult | |
Stenbrohults kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Stenbrohults församling i Växjö stift och Älmhults kommun. Kyrkan ligger vid sjön Möckelns strand i närheten av Linnés Råshult. Ända sedan 1300-talet har en kyrka funnits på platsen.
Enligt en teckning av den gamla kyrkan som var belägen strax norr om den nuvarande kyrka var det en typisk småländsk medeltidskyrka byggd av trävirke och sten. Klockorna hade sin plats i en fristående klockstapel. I början av 1800-talet hade frågan om ny kyrka väckts i församlingen. Ett ritningsförslag till ny kyrkobyggnad utarbetades 1807 av Henrik Måsbeck vid Överintendentsämbetet. Det dröjde trots allt till 1827 innan det slutliga beslutet om nybyggnad togs. Kyrkan uppfördes 1828 – 1830 i empirestil och invigdes 2 juni 1833 av biskop Esaias Tegnér.
Kyrkan består av långhus med kor i väster och kyrktorn i öster. Huvudingången går genom tornets bottenvåning. Tornbyggnaden är försedd med en öppen lanternin med tornur krönt av en korsglob. Väster om koret ligger en sakristia med avfasade hörn. Kyrkan är uppförd i sten, putsad och vitkalkad. Kyrktaket är belagt med kopparplåt.
Interiören som är av salkyrkotyp med tunnvalv präglas av ljus och rymd. Den har genomgått flera förändringar under 1800- och 1900-talet. Korväggen pryddes ursprungligen av målade pilastrar och ett likaledes målat kors med svepduk omgivet av en draperimålning. Den nuvarande altaruppställningen tillkom 1876. 1980 restaurerades interiören som återfick sina ursprungliga färger i blått och guld. Då tillkom även nuvarande fristående altarbord.
Ryggpositiv I | Huvudverk II | Öververk III | Pedal | Koppel |
Gedackt 8´ | Principal 8' | Rörflöjt 8´ | Subbas 16' | I/P |
Spetsflöjt 4´ | Gedakt 8´ | Kvintadena 8´ | Principal 8' | II/P |
Principal 2´ | Oktava 4´ | Principal 4´ | Borduna 8' | I/II |
Gedaktflöjt 2´ | Rörflöjt 4' | Gedaktflöjt 4´ | Oktava 4' | III/II |
Nasat 1 1/3' | Kvinta 2 2/3' | Blockflöjt 2´ | Nachthorn 2' | |
Scharf 3 chor | Oktava 2' | Oktava 1' | Alikvot 3 chor | |
Regal 8' | Mixtur 4 chor | Sesquialtera 2 chor | Fagott 16' | |
Trumpet 8' | Cymbel 2 chor | Skalmeja 4' | ||
Dulcian 8' | ||||
Tremulant | ||||
Crescendosvällare |
Manual | Pedal | Koppel | |
Gedackt 8’ B/D | Subbas 16’ | Man/Ped. | |
Principal 4’ B/D | |||
Spillpfeife 4' B/D | |||
Waldflöjt 2’ B/D | |||
Scharf 2 chor B/D |
|