Stoll

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Stoll. Under de kommande raderna kommer vi att utforska de olika aspekterna, erfarenheterna och kunskaperna relaterade till Stoll, med syftet att erbjuda en komplett och berikande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess mest aktuella tillämpningar kommer vi att fördjupa oss i varje relevant aspekt för att till fullo förstå Stoll och dess inverkan på dagens samhälle. Oavsett din nivå av förkunskaper om Stoll är den här artikeln avsedd för alla som är intresserade av att lära sig mer om just detta ämne. Så gör dig redo att upptäcka allt du någonsin velat veta om Stoll!

Ingången till stollen i Stillgruvan, Storberget
Stollgången nära Stillgruvorna, ett dagbrott.. Storberget
Stollgången där Lichtloch ansluter. Storberget

En stoll eller dagort (efter tyska "Stollen"), är en horisontell ort, som i sin ena ände har förbindelse med en vertikal bergsida. Oftast finns stollens öppning i en bergssida eller sluttning och leder in till brytrum eller längre in belägna schakt. Ett vanligt syfte med stollgångar var att dränera en gruva från vatten. Före ångmaskinens genombrott var länshållningen ett av gruvdriftens stora problem.

Stollgång eller sidoort är en ort som utgår från sidan av ett schakt.

Stollgångar drevs oftast med tillmakning och tog då mycket lång tid att färdigställa. I vissa fall fick ett särskilt schakt drivas från dagen längre in längs stollens sträckning för att släppa ut rökgaserna från tillmakningsbrasorna, en så kallad "lichtloch". Stollgångar användes mest i äldre gruvbrytning (före 1850-talet), men enstaka exempel på modernare stollgångar finns, till exempel i Malmberget och i Zinkgruvan (den senare dock plomberad).

Källor

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1931). Svensk uppslagsbok. Bd 6. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 821 

Se även

Externa länkar

Några stollar som kan beses i Sverige är: