Idag är Stora ryska encyklopedin ett ämne som täcker ett brett spektrum av diskussioner och forskning inom olika områden. Från hälsa till teknik, historia och kultur, Stora ryska encyklopedin har fångat uppmärksamheten hos både experter och vanliga människor. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Stora ryska encyklopedin och analysera dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess framtida implikationer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Stora ryska encyklopedin för att förstå dess betydelse i våra dagliga liv. Följ med oss på denna rundtur i världen av Stora ryska encyklopedin och upptäck hur detta ämne formar världen vi lever i.
Stora ryska encyklopedin | |
Stora ryska encyklopedin, på en hylla i Vilnius universitetsbibliotek. | |
Information | |
---|---|
Originaltitel | Большая российская энциклопедия (Bolsjaja rossijskaja entsiklopedija) |
Land | Ryssland |
Språk | ryska |
Genre | fakta |
Förlag | Bolsjaja Rossijskaja Entsiklopedija |
Utgiven | 2004-2017 (bok) |
Typ | uppslagsverk |
Stora ryska encyklopedin (ryska: Большая российская энциклопедия eller БРЭ, translittererad som Bolsjaja rossijskaja entsiklopedija) är en rysk encyklopedi om totalt 35 volymer, som publicerats sedan 2004 av Bolsjaja rossijskaja entsiklopedija-förlaget. Den ges ut i samarbete med Rysslands Vetenskapsakademi (RVA) efter att president Vladimir Putin 2002 skrev under presidentdekret №1156.
Encyklopedin stod färdig 2017 i tryckt form, med olika digitala versioner under utveckling. Rysslands regering kommer också skapa ett nationellt forskningscenter och utbildningscenter för den Stora ryska encyklopedin. Den nya onlineportalen kommer att kosta cirka 300 miljoner svenska kronor. Uppdateringar väntas mellan 2020 och 2022.
Huvudredaktör för uppslagsverket har varit Jurij Osipov, ordförande för Rysslands Vetenskapsakademi. Redaktionen har bestått av drygt 80 medlemmar av akademin, inkluderat nobelpristagarna Zjores Alfjorov och Vitalij Ginzburg.
Den första volymen 2004 var en introduktionsvolym helt ägnad åt Ryssland. 35 volymer senare var encyklopedin komplett år 2017, med volymer som täckte det ryska alfabetiska spannet från "A" till "Я". RVA planerar att leverera en uppdaterad version vart femte år, även om detta eventuellt inte kommer att ske i tryckt skick.
Verket är en direkt uppföljare till Stora sovjetencyklopedin men med "ny politisk karaktär". Verket är även en konsekvens av att man inte anser att Wikipedia utgör en trovärdig källa. Den nationalistiska karaktären hos uppslagsverket och målsättningen att vilja ersätta informationskällor likt Wikipedia med den digitala versionen av encyklopedin, har lett till kritik från omvärlden.
2016 utreddes möjligheterna att utveckla Stora ryska encyklopedin till vad som kallades en mer tillförlitlig ersättning till Wikipedia, och 2019 tillsattes statliga medel motsvarande 250 miljoner kronor för syftet. Målsättningen är dock inte att låta användarna skriva artiklarna, utan planen är att experter ska skriva artiklarna. Parallellt med utvecklandet av den Rysslandsstyrda encyklopedina, pågår utvecklingen av ett ryskt domännamnssystem, med målet att göra den ryska delen av Internet mer oberoende.