I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Zjores Alfjorov, ett ämne som har väckt intresset hos olika människor i olika delar av världen. Zjores Alfjorov är inte bara ett relevant ämne idag, utan det har också en historia som sträcker sig decennier tillbaka. När vi går vidare i den här artikeln kommer vi att förstå hur Zjores Alfjorov har utvecklats över tid och vad dess inverkan är på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns om Zjores Alfjorov, vilket gör att vi kan få en bredare och mer komplett vision av detta ämne. Utan tvekan är Zjores Alfjorov ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är därför vi på de närmaste raderna kommer att gräva ner i dess värld för att upptäcka alla dess aspekter.
Zjores Ivanovitj Alfjorov | |
Zjores Alfjorov, 14 december 2011. | |
Född | 15 mars 1930 Vitsebsk |
---|---|
Död | 1 mars 2019 (88 år) Sankt Petersburg |
Begravd | Komarovos begravningsplats |
Medborgare i | Sovjetunionen och Ryssland |
Utbildad vid | Sankt Petersburgs elektrotekniska universitet, |
Sysselsättning | Fysiker, uppfinnare, politiker, ledamot av Statsduman |
Befattning | |
Ledamot av Statsduman (1995–2019) | |
Arbetsgivare | Rysslands Vetenskapsakademi akademiska universitetet i St. Petersburg |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti | |
Gift med | Tamara Darskaja (g. 1967–) |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysik, 2000 Se lista | |
Redigera Wikidata |
Zjores Ivanovitj Alfjorov, född 15 mars 1930 i Vitsebsk i Vitryssland i dåvarande Sovjetunionen, död 1 mars 2019 i Sankt Petersburg, en rysk nobelpristagare i fysik. Han tilldelades år 2000 priset för "utvecklingen av halvledarheterostrukturer för höghastighets- och optoelektronik". Han delade halva prissumman med tysken Herbert Kroemer. Den andra halvan tilldelades amerikanen Jack S. Kilby.
Alfjorov tog doktorsgrad i fysik och matematik 1970 vid A.F. Ioffe Physico-Technical Institute i S:t Petersburg (dåvarande Leningrad) i Ryssland. Han har varit föreståndare för detta institut sedan 1987.
Alfjorov, och Kroemer, har uppfunnit och utvecklat snabba opto- och mikroelektroniska komponenter, som bygger på skiktade halvledarstrukturer, så kallade halvledarhetero-strukturer. Snabba transistorer byggda med heterostrukturteknik finns bland annat i radiosatellitlänkar och i basstationerna för mobil telekommunikation. Laserdioder byggda med samma teknik ingår i tekniken för Internets optiska fibrer. De finns också i cd-spelare, streckkodsläsare och laserpekare med mera. Med heterostrukturteknik byggs också ljusstarka lysdioder som används i bromsljus på bilar, trafikljus och andra varningsljus.
|