I dagens värld har Surahammar blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan upptäckten fram till idag har Surahammar varit föremål för flera studier, debatter och vetenskapliga framsteg som har bidragit till att utöka vår kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Surahammar, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och de möjliga konsekvenser det har för framtiden. Genom ett multidisciplinärt perspektiv kommer vi att försöka förstå på djupet allt som Surahammar har att erbjuda, och hur dess inflytande sträcker sig till olika områden i vårt dagliga liv.
Surahammar | |
Tätort · Centralort | |
Egnahemsområdet Skogslund.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Län | Västmanlands län |
Kommun | Surahammars kommun |
Distrikt | Sura distrikt |
Koordinater | 59°42′21″N 16°13′43″Ö / 59.70583°N 16.22861°Ö |
Area | |
- tätort | 514 hektar (2020) |
- kommun | 368,99 km² (2019) |
Folkmängd | |
- tätort | 6 421 (2020) |
- kommun | 9 934 (2023) |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 12,5 inv./hektar |
- kommun | 27 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Riktnummer | 0220 |
Tätortskod | T6332 |
Beb.områdeskod | 1907TC102 (1960–) |
Geonames | 2670613 |
Ortens läge i Västmanlands län
| |
Wikimedia Commons: Surahammar | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Surahammar uttal är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.
Under Gustav Vasas regering fanns i Surahammar en hammare. Man vet dock inte när driften startade, men det måste ha varit före år 1561. 1637 uppfördes en hammare med två härdar av Axel Oxenstierna på den plats där det nuvarande bruket ligger. 1866 började järnvägshjul och axlar att tillverkas och har sedan dess varit en viktig del av produktionen.
Mot slutet av 1800-talet minskade försäljningen av järnvägsmaterial. Brukets dotterbolag Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälge (Vabis) sökte därför efter nya produkter att sälja. Den nyanställde ingenjören Gustaf Erikson skickades på studieresa till Europa och tillbaka i Surahammar byggde han Sveriges första förbränningsmotordrivna bil, vilket var en egen konstruktion med fotogenmotor. Vabis första bil till försäljning kom ut på marknaden år 1901.
Befolkningsutvecklingen i Surahammar 1950–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 4 834 | |||
1960 | 6 109 | |||
1965 | 6 322 | |||
1970 | 6 441 | |||
1975 | 6 509 | |||
1980 | 6 850 | |||
1990 | 7 083 | 545 | ||
1995 | 6 919 | 550 | ||
2000 | 6 350 | 550 | ||
2005 | 6 276 | 550 | ||
2010 | 6 179 | 549 | ||
2015 | 6 270 | 497 | ||
2020 | 6 421 | 514 | ||
Anm.: Kyrkbyn Sura utbruten 2015.
|
Hembygdsgården innehåller historiska byggnader med föremål, servering hela året vid evenemang.
Stenhuset används för konstutställningar och är även start och mål för den "historiska vandringen" på 2,5 km med informationstavlor med unika historiska bilder.
Gyllene Hjulet MC-museum, Surahammar innehåller förutom motorcyklar och cyklar en körbar replika av Sveriges första bil, Gustaf Erikssons åkvagn från 1897. Museibyggnaden har unika väggmålningar. Surahammars bruksmuseum visar produktionskedjan från tackjärn till järnvägshjul.
|
|