Tesla (enhet)
I dagens värld har Tesla (enhet) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på det personliga planet har Tesla (enhet) väckt ändlösa debatter och forskning som försöker förstå dess sanna innebörd och omfattning. Med teknikens framfart och globaliseringen har Tesla (enhet) fått ännu större relevans och genererat debatter och reflektioner inom olika områden som politik, ekonomi, kultur och miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Tesla (enhet), och analysera dess betydelse idag och dess framtida projektion.
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om tesla. |
Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet, magnetfältstyrka) och för intensitet av magnetisering. Enheten är uppkallad efter Nikola Tesla.
Man definierar 1 T som 1 Wb/m2 eller V·s/m2 (voltsekund per kvadratmeter). Ur Lorentzkraftens F = q v B (där q är laddning i coulomb (=A·s) och v är hastighet i m/s) kan man se att en tesla också är newton / ampere · meter, som i grundenheter blir kg·s−2·A−1.
Jordens magnetfält har en styrka på ungefär 50 μT (mikrotesla). Elektromagneter med järnkärna kan nå upp till någon tesla, vilket räcker för enklare magnetresonanstomografi. För att åstadkomma fält på 6–8 tesla som i högupplöst magnetisk resonanstomografi använder man supraledande magneter.
Äldre enheter
En tesla är 10 000 gånger större än den äldre enheten gauss i CGS-systemet.
En äldre icke SI-enhet för magnetisk flödestäthet var gamma som var lika med 10-5 gauss eller 1 nanotesla.
Källor
- ^ gauss i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 augusti 2018.
- ^ gamma i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 augusti 2018.
| |||||||||||||
