I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Theo van Doesburg, utforska dess många aspekter och upptäcka dess inverkan på olika områden i livet. Från dess inflytande på det samtida samhället till dess relevans i historien, genom dess implikationer i populärkulturen och dess betydelse inom det akademiska området, har Theo van Doesburg satt sin prägel på många aspekter av mänsklig existens. På dessa sidor kommer vi att analysera dess ursprung, utveckling och framtida potential, reda ut dess mysterier och ge en komplett och berikande vision av Theo van Doesburg. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och kunskap om detta spännande ämne.
Theo van Doesburg | |
Theo van Doesburg, 1927. | |
Född | 30 augusti 1883 Utrecht, Nederländerna |
---|---|
Död | 7 mars 1931 (47 år) Davos, Schweiz |
Andra namn | Theo van Doesburg |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
Sysselsättning | Poet, grafisk formgivare, fotograf, konstteoretiker, författare, målare, arkitekt, formgivare |
Maka | Agnita Feis (g. 1910–1917) Lena Milius (g. 1917–1923) Nelly van Doesburg (g. 1928–1931) |
Utmärkelser | |
Sikkens-priset (1968) | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Theo van Doesburg, egentligen Christian Emil Marie Küpper, född 30 augusti 1883 i Utrecht, Nederländerna, död 7 mars 1931 i Davos, Schweiz, var en nederländsk målare, konstskribent och poet. Skapare av De Stijl och grundare av rörelsens tidning.
I samverkan med Piet Mondrian utarbetade han ett strikt plangeometriskt måleri, den s.k. neoplasticismen, som ytterst grundade sig på kubismens stränga formschema. Den arkitektur som Doesburg utformade tillsammans med Gerrit Rietveld byggde också rätvinkliga kubistiska former och blev av stor betydelse för funktionalismens utveckling.
År 1916 började han samarbeta med arkitekterna Oud och Wils och 1923 med Cornelis van Eesteren för att tillämpa De Stijls principer på byggnader och inredning; 1922 undervisade han på Bauhaus. Samma år gjorde han dadaismen känd i Nederländerna och utgav, under pseudonymen I. K. Bonset, dadatidskriften Mecano. 1930 redigerade han en skrift med titeln Art Concret ("konkret konst") och förde därmed fram detta begrepp som ett alternativ till "abstrakt konst".
En oljemålning av honom, Abstrakte Komposition, beslagtogs som Entartete Kunst på Provinzial-Museum i Hannover av Propagandaministeriet i Nazityskland den 17 augusti 1937. I protokollet noteras den som "utplånad". Även en teckning, Entwurf für ein Fenster / Skiss till ett fönster, försvann samtidigt från samma museum.
1993 förärades dikten Lobelia I (av I. K. Bonset) en plats som väggdikt på Doezastraat 5 i den holländska staden Leiden. 13 november 2002 invigdes en andra väggdikt av Theo van Doesburgs pseudonym I. K. Bonset, X-beelden från 1920 på adressen Ir. Driessenstraat 11 i Leiden.
|