Tomasmäss
I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Tomasmäss har haft inom olika samhällsområden. Tomasmäss är ett ämne av stor relevans idag, som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och den allmänna opinionen i allmänhet. Genom historien har Tomasmäss spelat en avgörande roll i att forma våra liv och hur vi ser världen omkring oss. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Tomasmäss har påverkat kultur, politik, ekonomi och andra aspekter av samhället, samt vilka konsekvenser detta har haft för framtiden. Genom att utforska olika perspektiv och bevis hoppas vi kunna belysa detta relevanta ämne och uppmuntra till kritisk reflektion över dess nuvarande och framtida inverkan.
 | |
| Typ | kristen högtid |
|---|---|
| Datum | 21 december |
| Geografi och firare | kristna kultursfären |
| Traditioner | Gudstjänster |
| Allmän helgdag | Sverige (till 1772) |
Tomasmäss den 21 december, var i Sverige helgdag fram till 1772 då dess helgdagsstatus avskaffades. Det var helige Tomas namnsdag. Han hade enligt legenden döpt de tre vise männen, och dessutom varit missionär i Indien.
Tomasdagen var årets kortaste dag och vintersolståndet inföll, julfriden började för djur och människor, och förberedelserna för den stora helgen skulle vara klara. Julfriden, som varade fram till trettondagen, ansågs vara av Gud befalld; den som begick ett brott under dessa dagar fick sitt straff fördubblat. Magin låg i luften och man skulle avhålla sig från sådant som gick i cirkel: mala, slipa eller spinna. Julölet skulle också avsmakas denna dag.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Tomasmäss”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 25 december 2015. https://web.archive.org/web/20151225091813/http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2014-11-24-tomasmass.html. Läst 24 december 2015.
