Idag ska vi prata om Universitetshuset, Uppsala, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Universitetshuset, Uppsala är ett begrepp som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Universitetshuset, Uppsala och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess dagliga implikationer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Universitetshuset, Uppsala för att bättre förstå dess betydelse och relevans i den moderna världen. Utan tvekan är Universitetshuset, Uppsala ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och dess inflytande fortsätter att växa med tiden. Följ med oss på denna fascinerande resa för att upptäcka mer om Universitetshuset, Uppsala!
Universitetshuset | |
Uppsala | |
Universitetshuset
| |
Land | Sverige |
---|---|
Ort | Uppsala |
Adress | Biskopsgatan 3 |
Koordinater | 59°51′27.21″N 17°37′46″Ö / 59.8575583°N 17.62944°Ö |
Arkitekt | Herman Holmgren |
Ägare | Statens Fastighetsverk |
Färdigställande | 1887 |
Arkitektonisk stil | Romersk renässansstil |
Universitetshuset är Uppsala universitets huvudbyggnad, uppförd 1887 av byggmästaren Carl Henrik Hallström och ritad av arkitekt Herman Holmgren. Det målades invändigt av Svante Thulin. Huset är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.
Universitetshuset ligger centralt i Uppsala vid Universitetsparken, nära Gustavianum och domkyrkan. Idag används huset för föreläsningar, konferenser, konserter och akademiska högtider. Vissa salar används även för seminarier inom bland annat juridik.
Ovanför ingången till aulan citeras 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds aforism:
Idén om att bygga ett nytt universitetshus väcktes av jubelfestkommittén inför universitetets jubelfest 1877. De befintliga lokalerna, Gustavianum och Konsistoriehuset upplevdes trånga och otidsenliga. Festsalen i Carolina Rediviva var både svårtillgänglig och brandfarlig, och det växande biblioteket gjorde anspråk på att nyttja lokalytan. I mitten av 1870-talet fanns ritningarna färdiga och ett extra statsanslag om 740 000 kronor beviljades åt bygget. Men förslaget försköts, och istället utlystes en arkitekttävling där Herman Holmgren uppdrogs att rita det nya huset. Bland de förslag som inte gick vidare fanns exempelvis arkitekten Adrian Crispin Petersons, som under 1860- och 70-talen tillbringade flera år i Uppsala. Till byggmästare hade anlitats Carl Henric Hallström. För honom blev universitetshuset dock en ekonomisk katastrof. När arbetet var slutfört hade han förlorat omkring 610 000 kronor på projektet. I närvaro av kung Oscar II och rektor Carl Yngve Sahlin invigdes det nya universitetshuset i maj 1887.
Universitetshuset stängdes 1 februari 2016 för en ut- och invändig renovering. Bland annat gjordes tillgänglighetsanpassning, samt modernisering av el, belysning och akustik. Under perioden användes inte lokalerna. Akademiska högtider och andra evenemang var under perioden förlagda till andra lokaler i Uppsala. Bland annat hölls doktorspromotionen i Uppsala domkyrka, ceremonin inför nationernas recentiorsgasquer på Uppsala slott och universitetets välkomstmottagning på Uppsala konsert och kongress. Renoveringen var färdigställd i oktober 2017.
På fasaden finns plaketter med namn på många av universitetets mest framstående vetenskapsmän och ledare. Namnen är målade i guld syns och tydligt runt om huset.