Ärkebiskopsgården
I den moderna världen har Ärkebiskopsgården fått oöverträffad relevans. Sedan dess uppkomst har Ärkebiskopsgården fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister, och blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Ärkebiskopsgården i olika sammanhang, och analysera dess inflytande inom olika samhällsområden. Genom en djupgående analys kommer vi att upptäcka hur Ärkebiskopsgården har påverkat vårt sätt att leva, arbeta och relatera. Dessutom kommer vi att undersöka de nuvarande trenderna relaterade till Ärkebiskopsgården och dess prognoser i framtiden. Utan tvekan har Ärkebiskopsgården visat sig vara ett ämne av global relevans och spelar en grundläggande roll i att forma den samtida världen.
| Ärkebiskopsgården | |
| Biskopsgård | |
 Ärkebiskopsgården 2004
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Stift | Uppsala stift |
| Läge | Uppsala |
| - koordinater | 59°51′26.75″N 17°37′52.5″Ö / 59.8574306°N 17.631250°Ö |
| Religion | Kristendom |
| Uppförd | 1737-1744 |
| Arkitekt | Carl Hårleman |
Ärkebiskopsgården är en byggnad i centrala Uppsala som sedan 1691 är Svenska kyrkans ärkebiskopssäte och Svenska kyrkans ärkebiskops officiella residens. Ärkebiskopsgården vetter i väst mot Universitetshuset, i norr mot Universitetsparken, Gustavianum och Uppsala domkyrka och i öst mot parken Odinslund, Dekanhuset och Helga Trefaldighets kyrka.
På platsen där Ärkebiskopsgården idag ligger har det funnits ett domprosthus sedan 1300-talet. Den byggnaden blev ärkebiskopssäte år 1691. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan 1737 och 1744 av arkitekten Carl Hårleman, och år 1767 tillfördes även dess övervåning efter ritningar av Carl Johan Cronstedt. Till gården hör även två flyglar, uppförda år 1740 av slottsbyggmästare Johan Körner. Gårdens stall byggdes 1789 men används sedan 1971 som kontorslokaler. Den sista tillbyggnaden är gårdens mur som uppfördes 1879. År 1901 genomgick byggnaden stora ombyggnader efter ritningar av Agi Lindegren. Vid Ärkebiskopsgårdens östra mur, vid Nathan Söderbloms plan, står sedan 1993 en staty av Bror Hjorth föreställande ärkebiskopen Nathan Söderblom.
Huvudbyggnadens lägre våningar används idag till representation medan byggnadens tredje våning utgör Ärkebiskopens privata bostad.
Den 22 januari 1935 förklarades Ärkebiskopsgården för statligt byggnadsminne, och är sedan 2002 förklarad som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen.
Referenser
- ^ ”Före detta Ärkebiskopsgården”. Länsstyrelsen Uppsala län. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307184344/http://lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/byggnadsvard/bm/arkebiskopsgarden/Pages/default.aspx. Läst 29 oktober 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ärkebiskopsgården.- Länsstyrelsens sida om Ärkebiskopsgården
- Upsala Nya Tidning om renoveringen av Ärkebiskopsgården
