Välinge
Idag vill vi rikta vår uppmärksamhet mot Välinge, ett ämne som fångat många människors intresse och nyfikenhet på senare tid. Med stor räckvidd och relevans inom olika områden har Välinge skapat en stor debatt och väckt otaliga motstridiga åsikter. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på vardagen har Välinge visat sig vara ett ämne av stor betydelse och betydelse. I den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i komplexiteten och mångfalden som Välinge omfattar, utforska dess olika aspekter och ge en mer komplett bild av varför Välinge förtjänar uppmärksamheten och analysen som vi kommer att ge nedan.
| Välinge | |
| småort, kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Helsingborgs kommun |
| Distrikt | Välinge distrikt |
| Koordinater | 56°10′57″N 12°48′33″Ö / 56.18250°N 12.80917°Ö |
| Area | 21 hektar (2020) |
| Folkmängd | 84 (2020) |
| Befolkningstäthet | 4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 042 |
| Småortskod | S3861 |
| Beb.områdeskod | 1283SB137 (1990–) |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Välinge | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Välinge är en småort i Helsingborgs kommun och kyrkby i Välinge socken. Här finns Välinge kyrka som troligen härstammar från 1200-talet.
Den nuvarande bebyggelsen är till största delen koncentrerad kring Välingevägen och består till största delen av villor och gårdsbebyggelse. Kyrkan ligger i samhällets sydöstra hörn tillsammans med prästgård och klockareboställe. Längre norrut, längs Välingevägen, finns ett antal mindre industrier.
Historia
Orten Välinge, ibland även kallad Kyrkvälinge har kvar mycket av sin medeltida karaktär där präst- och klockaregården är belägna i kyrkans omedelbara närhet. Det ursprungliga landskapet dominerades förr nästan helt av skog, med består numera av fullåkersbygd med endast mindre inslag av skogsdungar vid slätten i närheten av Vege å.
Bland de förhistoriska lämningar man funnit i området finns ett antal järnåldershögar och några stenåldersboplatser. De äldsta lämningarna har funnits längre norrut, vid kustområdet kring Utvälinge. Ortnamnet är bildat av förledet vædhil, som betecknar ett vadställe, troligen över Hasslarpsån, ett biflöde till Vege å. Efterledet "-inge" är en inbyggarbeteckning och härstammar från järnåldern och folkvandringstiden.
Referenser
Noter
- ^ Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
Källor
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
- "Goda livsmiljöer, Landsbygden" (2002). I Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002 (s. 92). Helsingborg: Helsingborgs stad.
