I följande artikel kommer vi att grundligt utforska ämnet Veles och analysera dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i dess historiska, kulturella och sociala implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Veles och hur dessa har påverkat hans uppfattning i samhället. Utan tvekan har Veles varit föremål för debatt och kontroverser över tid, så denna analys kommer att försöka ge en heltäckande och objektiv bild av dess relevans idag.
Veles | |
Велес | |
Stad | |
Veles vid floden Vardar
| |
Land | Nordmakedonien |
---|---|
Region | Vardar |
Kommun | Veles |
Höjdläge | 225 m ö.h. |
Koordinater | 41°43′8″N 21°46′14″Ö / 41.71889°N 21.77056°Ö |
Area | 61,25 km² |
Folkmängd | 40 664 (2021) |
Befolkningstäthet | 664 invånare/km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 1400 |
Riktnummer | 043 |
Geonames | 785058 |
Veles läge i Nordmakedonien
|
Veles (makedonska: Велес lyssna , 1945–1996: Titov Veles) är en stad i kommunen Veles i centrala Nordmakedonien. Staden ligger vid floden Vardar, cirka 42 kilometer sydost om Skopje. Veles hade 40 664 invånare vid folkräkningen år 2021.
Staden har en varierad industri med tillverkning av svavelsyra, konstgödsel, porslin, såpa, textilier, tobaksvaror och livsmedel. BASF har en produktionsanläggning i Veles. Stadens bly- och zinksmältverk lades ned år 2003 efter problem med föroreningar.
Veles är en viktig knutpunkt för såväl vägtrafik som järnväg. Den viktiga motorvägen på E75 går förbi Veles.
Av invånarna i Veles är 93,33 % makedonier, 2,80 % turkar, 1,39 % romer, 0,73 % valaker och 0,54 % serber (2021).
Veles var under namnet Bylazora en viktig stad under antiken. 1395 erövrades staden av osmanerna, som kallade den Köprülü. Staden blev en del av Jugoslavien och kallades efter andra världskriget för Titov Veles (efter Josip Broz Tito). Namnet ändrades tillbaka till Veles år 1996.
|