Vetenskapsåret 1745
Nuförtiden är Vetenskapsåret 1745 ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Med sin påverkan på samhälle, ekonomi och kultur har Vetenskapsåret 1745 skapat ett växande intresse för sina studier och analyser. Från dess historiska ursprung till dess relevans i den moderna världen har Vetenskapsåret 1745 satt en bestående prägel på olika aspekter av vardagen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska betydelsen och inflytandet av Vetenskapsåret 1745, såväl som dess konsekvenser för framtiden.
| Vetenskapsåret 1745 | |
 | |
| 1744 · 1745 · 1746 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- 16 december - Carl von Linné skriver uppsatsen Hortus Upsaliensis där han anger temperaturer enligt den rättvända Celsiusskalan.
- Astronomen Philippe Loys de Chéseaux upptäcker Omeganebulosan, Messier 25, Messier 35 och IC 4665.
- Entomologen Charles Bonnet publicerar Traité d'insectologie.
- Fysikern Pieter van Musschenbroek uppfinner Leidenflaskan, en föregångaren till den elektriska kondensatorn.
- Kartografen César-François Cassini de Thury beskriver Cassiniprojektionen.
- Den första sprängladdningen med tändpatron (blasting cap) förevisas vid Royal Society av Dr. Watson.
Pristagare
Födda
- 6 januari - Jacques Étienne Montgolfier, fransk uppfinnare (död 1799).
- 7 januari - Johan Christian Fabricius, dansk entomolog (död 1808).
- 18 februari - Alessandro Volta, italiensk fysiker.
- 26 april - Johann Anton Güldenstädt, tysk biolog och upptäcktsresande (död 1781).
- 15 december - Johann Gottfried Koehler, tysk astronom (död 1801).
- 28 december - Juan de Ayala, spansk upptäcktsresande (död 1797).
- William Cumberland Cruikshank, brittisk kemist (död 1800).
Avlidna
- 30 november - Johann Bessler, tysk uppfinnare (född 1680).
- Jacques de Noyon, fransk-kanadensisk upptäcktsresande (född 1688).