Vladimir Sjuchov
I dagens värld har Vladimir Sjuchov blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Sedan dess uppkomst har Vladimir Sjuchov djupt påverkat olika aspekter av samhället, skapat debatter, reflektioner och betydande förändringar. Den här artikeln syftar till att på ett omfattande och djupgående sätt ta upp vikten av Vladimir Sjuchov, och utforska dess olika aspekter och konsekvenser inom olika områden. Genom en detaljerad analys är det tänkt att belysa de mest relevanta aspekterna relaterade till Vladimir Sjuchov, för att skapa större förståelse och medvetenhet om dess innebörd och betydelse idag.
| Vladimir Sjuchov | |
 | |
| Född | 28 augusti 1853 Grajvoron |
|---|---|
| Död | 2 februari 1939 (85 år) Moskva |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvas statliga tekniska universitet Imperial Moscow Technical School  |
| Sysselsättning | Uppfinnare, militäringenjör, fysiker, ingenjör, arkitekt, fotograf, forskare |
| Arbetsgivare | Warszawa-Wien jernbane Branobel |
| Noterbara verk | Sjuchovtornet och Adzjyholskyj fyr |
| Utmärkelser | |
| Leninpriset (1929) Arbetets hjälte (1932) Mottagare av Leninpriset | |
| Webbplats | shukhov.ru |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Grigorjevitj Sjuchov (ryska Владимир Григорьевич Шухов), född 16 augusti/28 augusti 1853 i Grajvoron nära Belgorod, Kejsardömet Ryssland, död 2 februari 1939 i Moskva, var en rysk ingenjör.
Sjuchov jämförs ofta med Edison och Eiffel för sitt innovativa arbete på metalliska strukturer för varuhuset GUM i Moskva.
Redan under sitt liv kallades Sjuchov för Rysslands Leonardo da Vinci. Han fick den officiella titeln ”Ryska imperiets första ingenjör”. Totalt ritade Sjuchov över 500 broar, över 100 vattentorn, talrika masugnar och han uppfann världens första anläggning för oljebrytning. Enligt hans projekt har senare Rysslands första gasledning lagts ut. Sjuchov konstruerade även en mekanisk vridscen för Moskvas konstnärliga teater.
Asteroiden 10266 Vladishukhov är uppkallad efter honom.
Externa länkar
- Peter Gössel, Gabriele Leuthäuser, Eva Schickler: ”Architecture in the 20th century”, Taschen Verlag; 1990, ISBN 3-8228-1162-9 and ISBN 3-8228-0550-5
- Sjuchovtornet fyller 85 år RUVR[död länk]
- Fausto Giovannardi: "Vladimir G. Shukhov e la leggerezza dell’acciaio", Borgo San Lorenzo, 2007.
Wikimedia Commons har media som rör Vladimir Sjuchov.
Referenser
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шухов Владимир Григорьевич”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Structurae, Vladimir Shukhov, läst: 9 oktober 2017.
- ^ ”JPL Small-Body Database Browser 10266 Vladishukhov” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=10266. Läst 31 maj 2021.
|