Xi Arietis
I dagens värld har Xi Arietis blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, är Xi Arietis ett ämne som fångar uppmärksamheten hos en mängd olika publik. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Xi Arietis, analysera dess betydelse, dess historia och dess relevans i dagens värld. Från dess ursprung till dess utveckling i nuet har Xi Arietis satt en outplånlig prägel på våra liv och förtjänar att studeras och förstås i all sin komplexitet. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna belysa detta ämne och ge våra läsare en bredare och djupare inblick i Xi Arietis.
| Xi Arietis (ξ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Väduren |
| Rektascension | 02t 24m 49,05655s[1] |
| Deklination | 10° 36′ 38,0236″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,46[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B7 IV[3] |
| U–B | -0,48[2] |
| B–V | -0,10[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -0,50 ± 2,80[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +20,09[1] mas/år Dek.: -14,79[1] mas/år |
| Parallax () | 3,74 ± 0,29[1] mas |
| Avstånd | 870 ± 70 lå (270 ± 20 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,43[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,9[6] M☉ |
| Radie | 5,16[4] R☉ |
| Luminositet | 681,73[4] L☉ |
| Temperatur | 13 627 ± 100[6] K |
| Vinkelhastighet | 164 ± 8[6] |
| Andra beteckningar | |
| ξ Ari, 24 Arietis, BD+09° 316, FK5 2164, HD 14951, HIP 11249, HR 702, SAO 92932 [7] | |
Xi Arietis (ξ Arietis förkortat Xi Ari, ξ Ari,) är Bayerbeteckning för en dubbelstjärna[8] i södra delen av stjärnbilden Väduren. Den har en skenbar magnitud på 5,46[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcos-uppdraget på 3,7[1] mas befinner den sig på ett beräknat avstånd av ca 870 ljusår (270 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med en skymningsfaktor på 0,24 enheter beroende på interstellärt stoft.[5] Xi Arietis var en gång beteckning för Psi Ceti.[9]
Egenskaper
Primärstjärnan Ny Arietis A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B7 IV,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och är på väg att utvecklas till en jättestjärna. Den har en massa som är ca 3,9[6] gånger solens massa, en radie som är ca 5[4] gånger solens radie och avger ca 680[4] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 13 600 K.[6]
Ny Arietis är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna.[8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Crawford, D. L.; et al. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220.
- ^ Lesh, Janet Rountree (December 1968), "The Kinematics of the Gould Belt: an Expanding Group?", Astrophysical Journal Supplement, 17: 371, Bibcode:1968ApJS...17..371L, doi:10.1086/190179.
- ^ https://www.universeguide.com/star/xiarietis. Hämtad 2019-02-20.
- ^ Gontcharov, G. A. (November 2012), "Spatial distribution and kinematics of OB stars", Astronomy Letters, 38 (11): 694–706, arXiv:1606.09028, Bibcode:2012AstL...38..694G, doi:10.1134/S1063773712110035.
- ^ Huang, Wenjin; et al. (October 2010), "A Stellar Rotation Census of B Stars: From ZAMS to TAMS", The Astrophysical Journal, 722 (1): 605–619, arXiv:1008.1761, Bibcode:2010ApJ...722..605H, doi:10.1088/0004-637X/722/1/605.
- ^ "ksi Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-28.
- ^ Chini, R.; et al. (2012), "A spectroscopic survey on the multiplicity of high-mass stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 424 (3): 1925, arXiv:1205.5238, Bibcode:2012MNRAS.424.1925C, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21317.x.
- ^ Ridpath, Ian, "Bayer's Uranometria and Bayer letters", Star Tales.
