I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Yngve Möller, och förstå dess betydelse och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till sin nuvarande situation kommer vi att analysera hur Yngve Möller har lyckats påverka olika aspekter av det dagliga livet. Vi kommer att ta upp olika perspektiv och åsikter om Yngve Möller och försöka förstå dess relevans i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka potentiella utmaningar och möjligheter relaterade till Yngve Möller, och hur dessa kan påverka framtiden. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa Yngve Möllers roll i den samtida världen och hur den fortsätter att forma vår verklighet.
Yngve Möller | |
Född | 29 juni 1912 Onslunda församling, Sverige |
---|---|
Död | 17 juni 1994 (81 år) Lidingö församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker, redaktör |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1954–1970) Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1958–1964) Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Gävleborgs läns valkrets (1971–1973) | |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna | |
Redigera Wikidata |
Yngve Algot Möller (i riksdagen kallad Möller i Gävle), född 29 juni 1912 i Onslunda församling, Kristianstads län, död 17 juni 1994 i Lidingö församling, Stockholms län, var en svensk chefredaktör, politiker (socialdemokrat) och ambassadör.
Möller var chefredaktör vid Arbetarbladet 1948–1972. Han var riksdagsledamot 1954–1972 (första kammaren 1954–1970), invald i Gävleborgs läns valkrets. Han var delegat i FN:s generalförsamling 1963–1971 samt 1977. Möller utnämndes 1972 till svensk ambassadör i Washington, D.C. efter Hubert de Besche, men kunde aldrig tillträda tjänsten efter Olof Palmes uttalande om Hanoibombningarna. Möller utsågs då istället till ambassadör i Oslo (1973–1978).
Möller skrev biografier över de socialdemokratiska politikerna Östen Undén (1986), Rickard Sandler (1990) och Per Edvin Sköld (utgiven postumt 1996) samt även egna memoarer, Mina tre liv (1983).
|