Ajantagrottorna
Numera är Ajantagrottorna ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Ajantagrottorna blivit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik är Ajantagrottorna en aspekt som inte kan förbises. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ajantagrottorna och dess roll i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, kommer vi att noggrant analysera den påverkan som Ajantagrottorna har haft inom olika områden, såväl som de möjliga konsekvenser det kan ha i framtiden.
| Ajantagrottorna (Ajantâ) | |
| Ajanta Caves, अजिंठा-वेरूळची लेणी | |
| Grotta | |
 | |
| Land |  Indien
|
|---|---|
| Delstat | Maharashtra |
| Distrikt | Aurangabad |
| Höjdläge | 566 m ö.h. |
| Koordinater | 20°33′05″N 75°41′43″Ö / 20.55144°N 75.6953°Ö |
| Tidszon | IST (UTC+5:30) |
| Geonames | 1279179 |
  Läge i Indien
| |
Ajantagrottorna (engelska: Ajanta Caves, marathi: अजिंठा-वेरूळची लेणी) är grottor nära byn Ajanta (Adsjanta, Ajujnthi) i den indiska delstaten Maharashtra, tidigare furstendömet Hyderabad, norr om städerna Aurangabad och grottorna i Ellora, vid södra foten av det bergspass, som för till forna provinsen Khandesh.
I norra delen av detta pass, i riktning mot Khandesh, leder en djup hålväg in i det inre av bergen till en stor grupp grottempel, i konstnärligt hänseende de mest fulländade och omsorgsfullast utförda av alla liknande byggnadsverk i Indien. I den hårda klippmassan är med otrolig möda uthuggna inte mindre än 24 klosterceller och 5 tempel, vilkas väggar är täckta dels med inskrifter, dels med högreliefer och freskobilder i lysande färger.
Motiven är hämtade från buddhismen, och tiden för byggnadsverkens tillkomst anses ligga mellan 200 f.Kr. och 600 e.Kr.
Grottorna blev 1983 uppsatta på Unescos världsarvslista.
Källor
- Ajanta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Externa länkar
- Ajanta: Cave by cave (engelska)