Börje Mellvig

I den här artikeln kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Börje Mellvig. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle, genom dess tillämpningar inom olika områden, har Börje Mellvig blivit ett ämne av växande intresse de senaste åren. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att undersöka dess utveckling över tid, såväl som dess relevans idag. Dessutom kommer vi att ta upp åsikter från experter på området, som kommer att erbjuda sina perspektiv och reflektioner om Börje Mellvig. Genom att jämföra olika synvinklar och utvärdera empiriska bevis syftar denna artikel till att ge en heltäckande och komplett bild av Börje Mellvig.

Börje Mellvig
FöddHarald Filip Börje Mellvig
23 november 1911
Malmö
Död7 november 1998 (86 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år19331990
SläktingarFolke Mellvig (bror)
IMDb SFDb

Harald Filip Börje Mellvig, född 23 november 1911 i Malmö, död 7 november 1998 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.

Biografi

Börje Mellvig var son till Svenska Morgonbladets direktör Bernhard Mellvig och hade till en början tankar på att bli journalist. Han studerade även måleri för Otte Sköld innan han kom in på skådespelaryrket. Inledningsvis studerade han privat för Sandro Malmquist för att därefter komma in på Göteborgs Stadsteaters elevskola. Debuten skedde 1933Oscarsteatern i Stockholm. Han var därefter aktiv vid flertalet andra Stockholmsteatrar: Nya Teatern, Blancheteatern, Vasateatern och Boulevardteatern. På 1950-talet var han verksam inom Riksteatern. Mellvig började också att regissera på olika scener i Stockholm, Malmö och Uppsala och även i radion, där han kom att bli en av de flitigaste någonsin. Under 1970-talet verkade han vid Dramaten och han gjorde även uppsättningar för TV-teatern. Under en period var han konstnärlig ledare för Dramatikerstudion.

Mellvig var också verksam som film- och TV-skådespelare. Han debuterade 1937 i Gunnar Olssons Bergslagsfolk och kom att medverka i drygt 90 film- och TV-produktioner. Hans skådespeleri kännetecknades av en stram och bestämd stil, vilket gjorde honom passande för att agera auktoritära figurer i borgerligheten, till exempel advokater och affärsmän. Han spelade sällan huvudroller utan oftast biroller. Han gjorde även en hyllad insats som den högfärdiga men godhjärtade brodern Erik i tv-filmatiseringen av Gideon Wahlbergs folklustspel Söderkåkar från 1970.

Mellvig är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna, Stockholms län. Han var äldre bror till författaren Folke Mellvig.

Filmografi

Filmmanus

Regi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1934 Vännen Leka med elden
August Strindberg
Sandro Malmquist Oscarsteatern
Pancrase Det framtvingade giftermålet
Moliére
Sandro Malmquist Oscarsteatern
1938 Dick Jones Min hustru doktor Carson
St. John Greer Ervine
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
1939 Justin Madame Bovary
Gaston Baty
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
1942 Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman
Per Lindberg Konserthusteatern
1943 Pastor Harper Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Torsten Hammarén Oscarsteatern
1944 Kit Carson Livet är ju härligt
William Saroyan
Per Knutzon Oscarsteatern
1956 Gooper Katt på hett plåttak
Tennessee Williams
Per Gerhard Vasateatern
1961 Tokan
Marcel Achard
Tom Dan-Bergman Lilla Teatern
1965 Schrank West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents
Rikki Septimus Oscarsteatern
1976 Advokaten Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Lars Göran Carlson Dramaten

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1950 Tio små niggerpojkar
Ten Little Niggers
Agatha Christie Riksteatern
1951 Markens gud
The Field God
Paul Green
Översättning Henrik Dyfverman och Sven-Bertil Norberg
Riksteatern
1953 Vildanden Henrik Ibsen Riksteatern
1955 Lyckliga dagar
Les jours heureux
Claude-André Puget Riksteatern
1956 Under trädet ligger yxan
Under treet ligg øksa
Tormod Skagestad Riksteatern
1957 Othello
William Shakespeare Riksteatern
1958 Gengångare
Gengangere
Henrik Ibsen Riksteatern
1959 Råttfällan
The Mousetrap
Agatha Christie Lisebergsteatern
Regi tillsammans med Bengt Blomgren
1961 Processen mot Jesus
Process a Jesus
Diego Fabbri
Översättning Karin Alin
Malmö stadsteater

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1942 Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman
Per Lindberg
1948 Joseph, hovmästare Vi skiljas
Victorien Sardou
Rune Carlsten
1950 Frid Hillmans detektivbyrå: Naturlig död?
Folke Mellvig
Lars Madsén
Golftränaren Sture Olsson Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén
1951 Ingenjör Kallsjö Hillman & Son: Mord på löpande band
Folke Mellvig
Lars Madsén
1955 Verkmästare Henry Lindberg Hillman och de tre ingenjörerna
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren
1957 Provinsialläkare Hans Strandberg Grönt för mord
Folke Mellvig
Arne Mattsson
1958 Marcel Fleur Flyg fula fluga...
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren
1959 Berättare Vägglusen
Vladimir Majakovskij
Staffan Aspelin

Källor

Noter

  1. ^ ”Börje Mellvig”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304083739/http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61066&iv=BIOGRAPHY. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ ”Börje Mellvig”. Stockholms Stad. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-Begravningsplatsen/1/13B/365/1/. Läst 14 augusti 2012. 
  3. ^ Börje och Folke Mellvig i Vem är det 1993
  4. ^ Åb. (7 augusti 1934). ”Esperantisk teatersuccès: Strindberg och Molière inför tjugotvå nationer”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-08-07/211/1. Läst 11 juli 2015. 
  5. ^ ”Min hustru Dr. Carson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22077&pos=101. Läst 20 april 2016. 
  6. ^ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016. 
  7. ^ Oscar Rydqvist (17 januari 1942). ”'Sagan' i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-17/15/9. Läst 30 januari 2016. 
  8. ^ ”Arsenik och gamla spetsar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26035&pos=9. Läst 3 juni 2015. 
  9. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015. 
  10. ^ ”Katt på hett plåttak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14076&pos=472. Läst 6 maj 2016. 
  11. ^ ”'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015. 
  12. ^ ”West Side Story”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25690&pos=173. Läst 12 juni 2015. 
  13. ^ Barbro Hähnel (31 december 1965). ”'West Side Story' på svenska: Ungt, fräscht och ojämnt”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-12-31/354/13. Läst 31 augusti 2015. 
  14. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: 'Markens gud' i Norrköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 juni 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-06-07/150/9. Läst 3 juni 2018. 
  16. ^ ”Teater Musik Film: Riksteaterns spelplan vårsäsongen 1953”. Dagens Nyheter: s. 7. 8 januari 1953. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124130432/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-8-januari-1953-sida-7_1950.jpeg. Läst 24 november 2021. 
  17. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 februari 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-02-04/33/14. Läst 10 juni 2018. 
  18. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  19. ^ ”Riksteatern ger ny Millerpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  20. ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  21. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-11/40/20. Läst 30 januari 2016. 
  22. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 november 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-11-14/310/24. Läst 19 december 2021. 
  23. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-15/187/12. Läst 19 december 2021. 
  24. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 
  25. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-14/186/14. Läst 19 december 2021. 
  26. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-24/349/16. Läst 19 december 2021. 
  27. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 16 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-16/190/20. Läst 19 december 2021. 
  28. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 
  29. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar